Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Banér, Johan Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B a n jJ r , Johan Gustafssonl 39
G. Ilorns faiinJer, och reste till Magdeburg, för att i lugn och
stillhet återvinna sin hälsa. öfver den store Konungens död
blef hjelten och vapenbrodern olröstlig; han ville nedlägga allt
befäl och draga sig undan till fäderneslandet; men
Oxenstjerna bad honom enträget, "längre att blifva vid verbet och
oc-casionen afse, att derute kunna göra K. M., Sveriges krono
och det allmänna Evangeliska väsendet all bättre och
nyttigare tjenst."
Banér blef i Magdeburg qvar ända till den seger
de Kejserliga vunno vid Steinau, då han på Directorii ordre
uti Nedcr-Sachsen organiserade en här och sökte med Furstars
och Ständers biträde i båda kretsarna att till värn mot
fienden upprätta en tillräcklig styrka. Banérs oumbärlighet i
dessa för Svenska makten farliga tider skönjes af hvad Salvius
£654 skrifver: "Commando i YVestphalen måste förbättras och
fruktar jag Banér måste dit, eller det går intet som det skall."
Salvius var ej Banérs vän, och den kännedom vi äga om
deras sednare tvedrägt gör omdömet så mycket mera
tillförlitligt. I Halberstadt 1G54 blef Banér Svenska kronans och
Ne-derSachsiska kretsens Fältmarskalk, och under honom skulle
Hertig Georg af Lüneburg stå, som vid Weserströmmcn
anförde en här. Banér hade under sitt befäl 8000 man till fot
och 8000 till häst, Svenskar och Brandenburgare, med hvilka
ban ville återtaga Frankfurt och Landsberg och sedan göra en
diversion åt Schlesien och Böhmen. Crossen .eröfrades, men
öfver GrossGlogaus occupation af Saehsarne under Arnim
(Arn-heim) lät Banér sitt missnöje förstå, derföre att denna ort ej
lemnats åt Stålhandske, som med en corps blifvit dit
detache-rad af Banér, sedan Arnim fått tillsägelse att draga
annorstädes, då eröfringen af denna plats ej kunde sysselsätta två
härafdelnlngar. Arnim ursäktade sig med, att han vid sin
marsch till Glogau ej vetat, att Svenskarne äfven ämnade sig
dit, behöll staden, och gjorde för ChurSaehsisk räkning
anspråk på Schlesien, hvaremot han föreslog Banér att tåga till
Mähren. Omsider förenade de sig i boslutet att gemensamt
marschera till Böhmen. Banér gick in derpå, emedan i
händelse af strid med Sachsen ban hade förlorat Brandenburgska
tropparne. Från Leutineritz fördref ban de der i
underhandlingar inbegripne Kejserliga och Sachsiska fullmäktige, lägrade
sig på Hvita berget utanför Prag och injagade förskräckelse
och bäfvan i sjelfva Wien. Saehsarne ville ej storma, utan
afliida förstärkning från Regensburg. Brandenburgarne af
missnöje öfver dåliga qvarter hotade att förena sig med Saehsarne,
eller låga hem. En allniäu sammansvärjning var att befara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
