Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergen, Carl von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B k ii a a n , Carl vört.
459
derlåtit att messa allt, der det i handboken stod: liises eller
sjunges; förändrat "låtom oss bedja "till: "o alt vi Lunde bedja";
icke predikat på Aposlla - dagarne, då inga åhörare kommo
o. m. d.: detta allt erkände ban som fel, lofvade rättelse och
blef, sedan ban i stöd af Rättcg. B. 17 Cap. anhållit alt dom
ej måtte fallas innan hans vittnen blifvit hörde — skulle
man tro det! — genom Utslag d. 50 Oet. 1740 för
villfaran-de meningar suspenderad. Sedan ban fått
besvärs-hänvisning till K. M. Revision, inkom ban med sin klagoskrift, på
hvilken resolverades att "den af Iiongl. Maj:t ej kunde
upptagas." Vid det utsatta Urtima Tinget fick ban icke en gång
förklara sig. Sedan 15 vittnen blifvit hörde utan resultat,
upplöstes oförmodadt Tinget. De följande åren fortsattes
ran-sakningarna.
Efler otaliga uppskof, krångel och utcblifvandcn, oeh
sedan en ny rättegång redan var afdömd, dervid v. Bergen för
olofliga convenliklar — enskilta gudaktighetsöfningar med sitt
husfolk — blifvit fälld till 100 d:lr s:mt böter, ’samt till 70
thlr samma mynt, för det ban försvarat en oskyldig bonde,
den fogden vid kyrkan för olagliga uppbyggelseöfningar velat
fängsla, blefvo omsider år 1742 de vittnen afbörda, hvilkas
okonstlade berättelse uppdagade vrångheten i Prosten Sinii
visitalions-protocoll, på hvilket dock v. Bergens suspension
grundades. Men derföre vederfors honom ingen rättvisa.
Sus-pensionen upphäfdes ej, oaktadt K. Hof Rätten intercederat
för honom,
Elt särdeles drag förtjenar att anmärkas. Vid Prestinötet
i Lund 1741 hade Pastor Ottcrström i Ottarp ingifvit en
förteckning på 41 beskyllningar mot v. Bergen. Dä ban begärde
del af synodal-protocollet, svarades, "alt man ej kunde
igenfinna berörde proloeoll^’ Men sedan v. Bergen lålit förstå alt
IIofBätten nog skulle tvinga dem alt uppleta det, erhöll ban
omsider hvad ban åstundade. Nu befanns alt ban var
angifven till oeh med för sådant, som andra yltrat, icke ban.
Då han häremot uppsatte "en cnfaldelig föreställning till alla
sanningsälskandc etc.", blef denna skrift, oaktadt insänd lill
DomCapillet med begäran alt den äfven så väl som Otterströms
mätte i Stiftet eirculera, förklarad som pasqvill, och allmän
kungörelse utverkades att den skulle såsom sådan efterspanas,
änskönt denna kungörelse verkade en sådan harm alt nästan
ingen utlemnade den. Landshöfdingen i Christianstad vägrade
ock alt efterkomma Consistorii begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
