Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergklint, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I) BR OKLINT, Olof.
189
fästning i sin magt. Af allt, som utgifves , förtjena dock
felaktiga vitterhetsstyckcn, och bland dcin äter först ocli främst
poesier, belt visst det minsta skonsmål. De hafva ingen
nödvändighet eller dylikt att förcbära, utan utgifvas med den
friaste föresats att roa andra. De största mästare föreskrifva
enhälligt 6åsom den första regel, att förut väl pröfva sitt
pund, och gifva sig all nödig tid och möda. I samma mån
som Poeten utmärker sin tillförsigt till sin förmåga genom ett
stort företagande, så växer ock Läsarens rätt, att utkräfva
fullkomlighet, och hvar bör den väl vara större, an i
Tragedien och Epopéen ? "
"Journalisten hör känna, hvilka arbeten som äro värde
Allmänhetens uppmärksamhet, och dem bör han till innehåll
(ich beskaffenhet uppgifva, sådana , som ban dem efter bästa
förstånd finner. Han skrifver icke allenast för köpare, som
förut vilja känna varans duglighet, och för okunnigare, som
vilja underhjelpas i sin urskilling, utan ock för utländningar
och efterverlden, hvilka utan mannamån lätt beslå oss, om vi
sagt något förmycket. Det är visserligen icke att hedra en
Nation, till att göra väsende af en medelmåttig skrift, på den
grund att landet ej öfverflödar af verk i det slaget: en
främmande måste snarare tänka, det vi äro äfven så okunniga om
huru det bör vara, som vi äro fattige. — — — Allraminst
är det Journalistens sak, att dervid undersöka Auctorns
villkor och belägenhet, dem ban ofta icke kan och icke ens är
skyldig alt veta. Publiken frågar honom blott: hurudan är
den och den skriften ? Det bör han gifva besked om, såsom
ban vill bestå med heder och sanning, Auctorn ma sedan
förfäkta eller undskylla sig det bästa ban gitter."
Bergklints Tal torde, af alla hans skrifter, längst
bibehålla sitt värde. Hans prosa är ren, flärdfri och manlig: hans
diction väl afpassad efter ämnet och tillfället
Han har äfven utgifvit .åtskilliga andra arbeten, om
Myntväsendet , om en Giro-Bank , om Klädedrägten o. s. v. Mera
bekant är hans Sammandrag af alla Vetenskaper, till Svenska
Ungdomens tjenst. Dertill inleddes han af Gjörwell, som,
honom oåtspordt, i Tidningarna anmälde, att ett sådant af
Bcrgklint skulle utkonmia. Bcrgklint fogade sig efter sin väns
önskan, och hans Lärobok, som vann mycket förtroende,
skulle måhända en längre tid bibehållit sig vid
undervisningsverken , om icke Bcgnérs hade uppstått som medtäflare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
