Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergman, Torbern Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troligen förbättras eller åtminstone icke ständigt försämras.
Såsom Professor måste han använda sin mesta tid till idkeligt
upprepande af de första grunderna i vetenskapen. Ingen kan
undra, om han fruktade, att det i längden, vid aftagande
krafter, skulle blifva mödosamt, och om han hellre ville,
ledig ifrån andra omsorger, endast arbeta på vetenskapens
uppodling, hvilket, såsom han sjelf yttrat, ”är förnöjande och
genom nya föremål oupphörligen muntrande och
underhållande.” För öfrigt kunde han ej finna det vanhederligt för
Sverige att till utländningar aflåta någon lärd. Först genom
ryktet, sedermera genom Akademiens Cansler Grefve Rudenschöld
underrättad om Bergmans önskan och skälen dertill,
förklarade K. Gustaf III, alt förbättring i hans omständigheter, så
mycket ærarium kunde tillåta, vore skälig, men att
flyttningen icke kunde anses annorlunda än som en personel offens
emot Konungen. Bergman försakade då genast anbudet, och
undanbad sig äfven all tillökning i lön, emedan Akademiens
ringa tillgångar för hans skull icke borde medtagas och hans
medbröder, hvilka med lika upprigtigt nit sökte fullgöra sina
förbindelser, fingo åtnöjas med en lön, som för många af
dem var mindre tillräcklig än för honom. Konungen ville
dock ej tillåta, att Bergman skulle hafva försakat de erbudna
fördelarne utan all ersättning. Bergman begärde då 100 R:ds
pension af statsmedlen för sin Fru, om hon öfverlefde
honom, och frihet att få afsked med bibehållande af lönen,
inom 30 tjensteår, i händelse af sjukdom eller trötthet. Detta
beviljades så, att pensionen ökades till 150 R:d.
Vetenskaps-Akademien, hvars Handlingar Bergman riktat
med så många vigtiga rön, anslog 1777 åt honom 150 R:d
om året af Sahlgrenska fonden, till Experimentpenningar vid
fortsättandet af hans Geoponiska försök och Chemiens
användande på åkerbruket. Samma år var han Akademiens
Præses, och nedlade denna befattning med ett Tal om Chemiens
nyaste framsteg.
Bergman var smal och reslig: genom träget arbete
under större delen af sitt lif sjuklig. 1769, då han under sträng
köld läste öfver proberkonsten och var närvarande vid de
prof, som af hans lärjungar anställdes, från kl. 2 e. m.
stundom till kl. 11 och 12 om nätterna, blef han af det starka
och nödvändiga draget, på ett kallt stengolf, så genomkyld,
att ingen värme och sömn kunde återfås, förr än emot kl. 4
om morgnarna. En förfärlig hufvudvärk och en svår
hemorrhoidal-colik plågade honom sedermera, och kunde genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
