Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bexell, Carl Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brmi, Carl Emanuel.
oåterkalleligt vidblifva sitt beslut, förr än ban pä försök bi
vistat en lästermin vid Skolan. Sa blefvo studierna återtagna,
och denna första termin med derpå följande ferier under
enskild handledning med sä lycklig framgång använda, att ban
vid intagning i skolan lemnade de jemnåriga, med hvilka ban
förut läst, eH eller flera classer bakom sig.
Nu fortgick studerandet med lust och mod genom Skolan
och Gymnasium: och var sedermera bogen orubbligt rigtad
ät preslämbetct, hvartill Bexell erhöll en synnerlig väckelse
genom dåvarande Domkyrko-Adjuneten i Wexiö Sellergren,
som genom sina ypperliga predikogåfvor befordrade bildning
och smak hos sina åhörare. Vid Akademien fortforo
studierna med framgång, stundom med utmärkelser. Att Bexell,
bland annat, var känd som disputator, har den öppenhjertige
David Munck af Rosenschöld med loford anmärkt i sin
berättelse (införd i Aftonbladet) om ventilationen af hans
disputation "de vera et pcrfecta Elaquentia." Vid de första
öfningar-na efter Scminarii inrättande i Lund ansågs han såsom
nuvarande Professorn Doct. Bergqvists medtäflare. Den första
predikan han skref för Præfceten Doct. Hagberg blef
återlem-nad utan ringaste rättelse, blott med åtecknadt Laudatur, och
derefter bållen vid Högmessogudstjenst i Lunds Domkyrka.
Efter sin ordination i Wexiö missiverades Bexell som
Pastors Adjun< t till Nottebeck. Bisköp Mörner hade lofvat
honom permission att återresa till Akademien, för att undergå
examina till den Theologiska graden, men förändrade detta i
ett missiv till Jönköping, der Bexell, redan ansedd såsom
lycklig Predikant, syntes vara på sitt rätta ställe. Sjelf var
han ock belåten med detta utbyte, och emottog under en
sjuårig tjenstgöring många bevis af tillgifvenhet och bifall. Bland
annat ville Borgerskapet åt honom begära och lösa
Hofpredi-kants fullmagt; hvilket han undanbad sig, förklarande, att han
utom sin verkliga tjenstcgrad icke önskade någon annan
ut-niärkelse än de godas tillgifvenhet. Sjelfva hans rykte som
talare, alltid lättare att vinna än bibehålla, gjorde i förening
med den trägna tjenstebefattningcn, att ban utan afseende på
inkomst eller rang allvarligt önskade återgå till landtlifvets
lugn, oeh emottog derföre med tacksamhet Presidenten Frih.
Sal. Löfvenskölds kallelse att blifva Comminister i Källerö af
Åsenhöga Pastorat.
Vid sin flyttning från Jönköping frånträdde ban sin
befattning såsom HofCanslerens Ombud, hvilken ban några år
derstädes förestått; men redactionen af Jönköpings Tidning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
