Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beylon, Johan François
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 Beylon, Johan Francois.
ban vänskap, och hans närmaste fortrogne voro en Lieutcnant
Corvin, sedan Amiral, adlad Nordenankar, hvilken blifvit
kallad till hofvet att lära Prins Carl svarfning och navigation,
samt en Konungens kainmartjenare Bodat. Icke trodde han sig
då skola komma att framdeles spela en så lysande role.
Så förflöto 4 år. Emellertid hade hofvet söndrat sig
ifrån Mössorna; Hattarne, som förut varit sä förhatliga, blefvo
nu allrådande, och 176u års Riksdag nalkades. Beylon hade
under denna tid blifvit mera van vid hofvet och vunnit
alltmera förtroende. Drottningen med en öppenhjertig charakter
kunde, både af ostadighet och af nödvändighet alt ta meddela
sina hemligheter åt den, hon trodde vara sig tillgifven, icke
tiga med politiska planer; snart lät bon Beylon blifva vittne till
många öfverläggningar och omsider frågad om råd. Beylons
tystlåtenhet, opartiskhet, Schweitziska allvarsamhet och
ständiga närvaro gjorde honom snart kunnig om hofvets och hela
Sveriges politiska ställning. Såsom beständigt närvarande hos
Drottningen , med hvilken allt af vigt skulle communiceras, fick
han snart förtroenden från alla håll, ty man ansåg honom ega
inflytande hos henne; recommendationer och statshemligheter,
missnöjen mellan enskilta, händelser inom hofvet, länkesättet
inom sjelfva konungafamiljen, allt concentrcradcs bos honom.
Han var ordhållig och tystlåten; detta blef snart kunnigt, och
de främmande Ministrarne började äfven tänka på att af denne
främling draga nytta. Grefve Österman hade redan sökt
Beylons förtroende, men Ryska hofvets intresse stridde mot
Svenska hofvets , och Östermans eget uppförande slutade snart
deras umgänge. Lyckligare och försigtigarc voro Baron Breteuil
och Grefve Lascy. Den sednare gjorde Beylon till sin vän;
begge gjorde honom täta besök och vunno hans förtroende;
omsider framkommo negociationer, och Beylon tjente dem,
emedan deras planer voro likformiga med hofvets.
Dronningen var glad alt få en canal att negociera med dessa
ministrar, hvilken ej alltid behöfde gå genom Hattarnes
hufvudmän , stundom för sluge, stundom misstänksamme. Ifrån den
tiden blef Lecteuren Beylon en betydande hofman, en hemlig
minister, men uppenbar favorit; ban flyttades från
Cavaljers-tafleln först till de hemliga soupéerna och (lineerna i
Ccnli-dencehusen, sedan till Majcstäternes egne rum, och fick större
lön och liera förmåner.
Under denna tid började Prinsarne att tillväxa.
Kronprinsen Gustaf bevistade de offentliga öfverläggningarne i Rå-
HIOGK. LKX. II. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
