Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bjelke, Hogenskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B j u i. k k , Hogenskild.
»■ade om s!n oskuld. "Han kunde ej heller öfverbevisas om alt
hafva deltagit uti orolighelerna de sednare ären. Hertig Carl
hytte ined känden ät Hr Hogenskild, sägande: "din räf skall
icke bila min gås." Holsteinska sändebuden fällde förbön för
honom, och G. Posse intygade, att "Hog. rädt de andra
Herrarne fara fridsammeligen fram och hafva tålamod;" hvarföre
honom gafs löfte om försköning. Efter Linköpings blodbad
gjorde honom känslan af egna och sin slägts lidanden glömsk
af sin förra försigtighet. Genom dottren Ebba, enka efter
Axel Bjelke, trädde Hr Hog. i brefvexling med de
landsflyktige Herrarne i Polen; hans sak företogs å nyo, och en
nedsatt Commission lifdömde honom, föt’ att han "som en
skänd-lig äretjuf har . . , hållit vår Allernådigste Konung for en
djefvulsk, ogudaktig, falsk och blodtörstig-Tyrann, och
skriftligen kallat honom en obarmhertig och oblid förföljare,
ön-skandes, alt ban måtte förgås uti sin egen ondska; dertill icke
dragit försyn att kalla vår Nådigsta Furstinna och utkorade
Drottning Jesabel, som var den arg- och slemmaste bland alla
qvinnor: item begge deras Majestäters högborne barn och
lifs-arfvingar en ogudaktig telning och afföda, . , icke mindre
hafver ban falskligcn beskyllt II. M. alt hafva begått dråp med
egen band uppå någre förnäme män af krigsstaten, jämväl ock
utan någon barmhärtighet låtit månge upphänga och halshugga;
så hafver ban ock icke blygts att likna H, M. nådige och
för-sigtige regemente vid K. Eriks grymma tyranni, samt [1. M:s
otaliga andra och lastbara beskyllningar påbörda," m. m.
Bland klagopunkterna mot honom, som likväl icke i
domen upptagits, är hans klander af landets fördelning i flera
lagsagor, än som Sveriges lag förordnar, "sökandes Hr
Hogenskild med denna beskyllning intet annat, än det som tillförene
i Wadstena blef Hertig Carl påträngt, neml. att Furstarne
icke skulle hafva makt att tillsätta Lagmän; äfven hade hau
sagt, att så många herredagar, långa resor, det kostsamma
uppehållet vid hofvet, der man något hade att söka, sås >in
ock stämningar tor ringa saker på Lagmans och Landsting
förderfvade och utödde Adeln, som dessförutan var besvärad af
allt för dryg hästlega och dyr täring, förbigående, att de ock
icke njuta frihet på sina Landbönder, som fond skedde" . . .
Allt detta upptogs och vederlades, men infördes icke i
domslutet. — I ErkeB. Olai 3Iarlini och Biskop J. Kcnicii berättelse
om Hog. Bjelkes sista bekännelse slår, att mot de förebråelser,
som gjordes honom, att hafva befordrat liturgien, och ej
såsom Bådsperson gjort Konungen föreställningar, försvarade hait
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
