Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Bjelke, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjelke, Claes.
251
med Elin fleming, dotter af R.R. Lars Iwarsson Fleming,
och 2) med Elsa Bjelke, Johan Axelssons dotter.
Claes Bjelke ansägs klok oeh duglig, likväl ej i
jemförelse med sina bröder, men den rikaste man i Sverige och
betydande genom svågerlagct med K. Johan III, da Elsa och
Gunnila Bjelke voro systrar. Detta räddade honom från att
dela brödernas onåd, sedan ban den föregående tiden vacklat
mellan dem och Konungen. Han , jemte A. Leyonhufvud och
Christer Oxenstjerna, underhandlade 1589 om fred med
Ryssarne, utan att likväl mera utverkades, än 2 månaders
stillestånd. Var närvarande vid K. Johan den Hl:s dödsbädd och
frågade, om ej Konungen efter andra Furstars exempel, då han
sjelf erhållit Guds förlåtelse, ville skänka sina fiender tillgift;
fick af Hertig Carl upphära hårda förebråelser för att ban ej
förrän två dagar efter dödsfallet derom underrättat Hertigen ; var
vid förlikningen mellan Hertigen och E. Sparre eu af den
sednares borgesmän; underskrcf föreningen mellan Hertigen och Rådet,
och sedan Upsala mötes heslut, som han derefter iSmåland
försprid-de; varmed på den flotta, som afgick, för att hämta K.
Sigismund till Sverige ; förordnades af denne till Marskalk hos Hertig
Johan af Ostergnthland; kallades 1598 af Hertigen till
Nyköping att afgifva sin trohetsförsäkran, emedan Hert. förmente
sig ej hafva något bättre af honom att förvänta för
fäderneslandet, än af de andre afvikne Herrarne; forordnades af
Sigismund till Ståthållare på Stockholm, hvaröfver Hertigen
besvärade sig, då Bjelke så väl som Lasky och Sladsskrifvaren
Bilcfeldt, med hvilka han delade styrelsen af staden, voro ej
ringa orsak till det förra oväsendet, och jemväl hade på
mångahanda sätt förlörnat och smädat Hertigen. Bjelke kastades
sedan i fängelse, ställdes för rätta i Linköping, då han
knä-fallande för Hertigen "erkände sig hafva illa gjort, under
önskan, att han aldrig sådant företagit; han tiggde för Christi
skull om barmhärtighet." Carl lofvade alt ej slå efter högsta
rätten; likväl utfördes Cl. Bjelke bland de lifdömde på
afrälts-sen, men endast för att vara vittne till de blodiga uppträden,
hvaraf året 1600 är fläckadt. Han återfick friheten, men
hade i fängelset blifvit en sjukling, samt nödgade sin bela
öfriga lifstid hjelpa sig fram med kryckor. Efter brodern
Hogen-skilds afrättning 1005 uppväcktes å nyo Carls misstankar och
ban skref till Cl. Rjelke det bekanta brefvet, som innehåller
"alt denne skulle packa sig ur riket. Vet det, att om vi
efter den tiden finna dig inom våra och rikets gränsor, så skall
du den gången löpa hufvudlös hädan. Rätta dig härefter, och
packa dig ut. Carolus." Efter sina vänners dod kände sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
