- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 2. Baazius-Brag /
250

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bjelke, Thure Nilsson - 3. Bjelke, Claes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

Bjelke, Thure Nilsson. 58

na Länder befaller jag min anda." Då ban tredje gången
upprepat dessa ord, fiill hufvudet.

Fryxell, af hvilken berättelsen om Bjelkes sista stunder
är lånad, har skildrat honom sålunda: "Han var en skön,
lärd och vältalig man, bildad genom studier och utrikes resor
både till kunskaper och umgänge. I lärdom och duglighet var
han jemngod med äldsta brödren (Hogenskild); i själens renhet
och styrka öfverlägsen ; ty redlighet och ädelmod stämplade alla
hans gerningar. Under de utrikes resorna blef han i anseende till
sin skönhet föremål för många lockelser, men bibehöll i detta,
likasom i andra hänseenden, ett tadelfritt uppförande och
derföre äfven lugnet i sjelfva dödsstunden."

Thure Bjelke blef gift 1380 med Margareta Sture,
dotter af Grefve Svante Sture och Märtha Leyonhufvud. De
bodde i Östergöthland på Forsa, hvilket vid den tiden började
kallas Thurefors efter ägaren eller Sturefors efter
ägarinnan; ännu nyttjas stundom ibland allmogen det förra
namnet, ehuru det sednare länge varit vedertaget. Af deras
3 barn hunno endast till mognare år: 1) Martha, f. 1583,
död 1020, gift 1611 med RiksRådet oeh RiksDrotsen Frih.
Gabr. Gust:son Oxenstjerna; och 2) Nils, som efter Fadrens’
död begaf sig ur Riket, af K. Gustaf Adolf 1612 erhöll
tillstånd att återkomma, sedermera afled i Stockholm och blef
1623 begrafven i Linköpings domkyrka.

Jfr. Banér, Gustaf; Bjelke, Hogenskild.

(Källor: Många Handlingar oeh Skrifter, hörande till K. Johan
III:s, Sigismunds och Carl ix:s Historia. — Fryxells Berättelser 4
D. — Slägttaflan på Riddarhuset.)

p. a. s.

5. RJELKE, CLAES.

En broder till de båda föregående. Född 13..,
Friherre till Vik, Herre till Semsholm, Bjelkestad,
Penningby, Nynäs, Räfvelstad och Kurön, blef 1376 Ståthållare på
Kronobergs slott och uti Tio häraders lagsaga; fick ånyo
fullmakt pä samma beställning d. 8 Jan. 1377, upphöjdes till
RiksRåd 1383, samma år fullmyudig Legat vid det möte som
i Pernåu hölls med Polska sändebud. 1389 Ståthållare på
Stockholm; s. a. kallas han Ståth. pä Kronobergs och
Jönköpings Län, löE>3 Lagman öfver Norra Finland, nödgades 1600
öfvergifva Sverige, fick 1616 tillstånd att återkomma; dog
1023 och är begrafven i Åkers kyrka i Upland. Var gift 1)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/2/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free