Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Bjelke, Sten Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 Bjelke, Sten Carl.
ställd såsom Amanuens vid K. Bibliotheket. Denna syssla var
sä helt och hållet efter hans önskan, att han några år
derefter sökte Bibliothckariehoställuingen; och man har anmärkt,
att denna var den enda befattning som han med enträgenhet
sökt. Han ’’kallades dock i stället af öfverheten till ILtfvet
och till Hofrätten.
Den tid, som cmbetsmannagöromål lemnade öfrig,
användes på Naturvetenskaperna, särdeles Botaniken, och han
sökte alt genom sina rön bereda nya fördelar för
Landthushållningen. Ilan samlade icke blott sjelf gräs och frön samt
försökte deras plantering på åtskilligt sätt, utan uppmiintrado
dertill äfven andra. Han understödde Kalm vid Upsala,
lifvade hans hog för Botaniken, heslridde kostnaderna fur Hera
af hans resor och beredde hans fortkomst. År 1744, då Frih.
Bjelke gjorde cn resa till Hyska Hofvet, i en angelägenhet
rörande hans Systers, Enkefriherrinnan Mannerstjernas
egendom i Estland, tog han kunskap om de botaniska
samlingarna och försöken till växters odling der i laudet: fick del af
Gerberi Flora Vol^ensis, Ilentzelrnanni Flora Tatarica,
Schoberi Flora Moscoviemis m.fl. dylika arbeten i manuscript:
bekom flera specimina af hvarje inlagd ört: erhöll dels i
Petersburg, dels genom eget samlande under en resa till och
i-frnn Moskwa, en stor mängd särskilda frön af Siberiska och
andra Ryska Rikets växter, hvilka förut icke blifvit sedde
annorstädes. Han hembragte dem till Sverige, och ifrån hans
samling blefvo de sedermera kringspridde till flera ställen i
vår verldsdel.
Frih. Bjelke vinnlade sig i synnerhet att urskilja
grässlagen, deras vanliga växtställen, deras användbarhet o. s. v.
Han upptäckte ett nylt sätt att tillverka alun, fördelaktigt i
sig sjelft, men i anseende till vissa omständigheter mindre
fördelaktigt för Sverige (enl. Rosenadiers omdöme). Vid
Riksdagen 1746 förordnades några Deputerade af Ständerna ,
under tysthetsed , att närmare undersöka denna uppfinning. De
erkände, att Bar. ßjelkes sätt var möjligt oeli mindre
kostsamt för det närvarande. Beskrifningen derom blef under
försegling till framtiden bevarad.
Såsom Vice President erhöll ban tillstånd att qvarblifva
vid sin landtegendom i Sverige, . för alt kunna fortsätta sina
rön, till dess hans verksamhet i något högre embete kunde
behöfvas. Han egnade sig nu åt landthushållningen med all
drift. Löfstad i Funbo socken pryddes med en mängd af
utvalda löfträd; öker och äng indeltes i sin vissa ordning, fre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
