Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bonde, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonde, Gustaf.
571
na och det i sammanhang dermed sjunkande riket, om hang
ifid blifvit följd| och icke den starkare majoriteten
undanträngt de fråu honom utgångna, allmänt nyttiga förslagen.
RiksSkattmästaren ifrade mot att Banken utsläppte
crcdit-sed-lar inom loppet af fyra år till en summa af 1,080,000 daler
sm:t, eller duhhelt mot de redhära capitalerna, och då
inlösningen blef omöjlig, föllo sedlarna 8 à 10 och ännu flera
procent. Regeringen garanterade de utlöpande sedlarne, hvilka
1005 inom en bestämd tid skulle inlemnas, äfven förhand
den sig att ej tillgripa bankens medel. En ny organisation
följde 1GG8. — Orsakerna till myntväsendets förfall
utvecklade RiksSkattmästaren uti "Oförgripliga tankar öfver
närvarande myntets ostadighet, och huru den står att böta m. m."
införde uti Svenska Fateburen för år 1707.
Bonde yrkade, att till förekommande af Kopparmyntets
uppsmältning och utförande ur riket borde elt skeppund
Koppar, i stället för att ulmyutas till 80 daler s. i»., eller 225
daler km:t, myntas till 120 dal. s. m:t eller 500 dal. k. m:t,
för att ej uppsmältningen skulle bereda någon vinst. De som
öfverträdde förbudet mot Kopparmyntets utförsel borde
straffas med obeveklig stränghet, och köpmän och vexlare
afliål-las från att stegra cursen. Ett annat förslag var, att Kronan
uti vexlar indroge betalning för sin Koppar. Bondes
Myntfor-slag berömmes for grundlighet oeh klarhet. Vi införa ett
utdrag ur teckningen af Christinas och Carlarnas regeringar, i
IX delen af Skand. Sällsk. Handl. "Under
FörmyndareRegerin-gen vidtogs med banken en annan plan: den till inrättningen
sådan som till närvarande tid med fullt förtroende vår ßanque
hyser. Det var den nedlåtande < redbare och kloke, då
blifne RiksSkattmästaren, Friherre Gustaf Bonde, som uppgaf
detta projectct, honom till odödlig heder, sedan ban var starkt
emot Palmstruch. Sig till stor hjelp tog ban Eldstjerna, . . .
en man, som med öfverilande hetta och fierté, hade ett
excellent embctsinanna Patriot-hufvud och hjerta. Rikets Ständer
sanctionerade år 1608 denna högst nyttiga inrättning, som är
en sinnebild af soliditet."
RiksSkallmästaren "proponerade i Senaten 1602 den 13
Mart. om statsverket, och i synnerhet om dess gravation i
detta år, hvilka summor Kammar-Collegium hafver öfversett,
oeh funnit gravationen kunna mindras: et paucis iutermissis,
jnente uti somliga räkningar väl hade kunnat besparats, när
Creditores hafva liquiderat; men när liquidalionen är ?kedd i
Kammaren, och den med skäl bevist, så hafva de likväl obti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
