Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bonde, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
Bonde, G litt af.
neråt hos »len Kungliga Senaten bätlre villkor, hvilket i
framtiden torde komma den Kungliga Regeringen till ansvar, när
K. ÄI:t ser, att Kammarliquidalionen lyder annorlunda,
hvilket han likväl inlet ville påminna, der Riksens lägenhet
kunde tillåta slika beneficier." Ofverskridandet af 1662 års stat
uppgafs af Reductionscommissionen som orsak till den
följande "riksens stora olägenhet." Äfven fann samma eommission
grundadt, hvail Bonde här anmärkte, att Regeringen till
många tunnor guld erkänt anspråk , som Kammar-Collegiiim
alldeles ogillat. Endast generele resolutioner af Regeringen och
Rådet från A. 1661 befunnos på goda skäl grundade. — Efter
denna öfverblick af G. Bondes liiianciella förtjenster vilja vi
förklara orsaken, hvarföre ban, som cj var Grefve, likväl
upphöjdes till RiksSkattinästare. Herman Fleming var dertill i
K. Carl X Gustafs testamente nämnd , med tillägg, att Bonde
såsom President i Kammaren skulle biträda, i händelse af
Flemings sjuklighet. Denne sednares vacklande helsa togs till
förevändning alt utesluta honom, då Ständerna tillegnade sig
jus approbandi et improbandi vid rikets högre embetens
tillsättande. Egentliga orsaken var, att Fleming fruktades oeh
hatades af Adeln, för att ban gifvit den framlcdne Konungen
förslag till reductionen. Han skickades som Ståthållare till
Finland, och Gustaf Bonde blef i lians ställa RiksSkaltmästare.
Några strödda yttranden af Bonde i tryckta
Rådsproto-coller framlägga hans tankar öfver förefallande ärcnder. Då
Senaten rådplägade öfver Ridderskapets begäran, att en
rangordning måtte utarbetas, yttrade RiksSkattmäsfaren (1664 d.
50 Juni), "att ban håller Ridderskapets begäran vara både
vigtig och nyttig , och en sådan som denna tiden bäst kan
sammanbinda dem till enighet ocli godt förtroende sig emellan,
nemligen der tjenstcrna, af hvilket allt missförstånd härrörcr,
sältas uti cn viss ordning ocb rang. K. M:ts interesse verserar
icke litet derutinnan, att bland undcrsåtarne alltid är ett godt
förstånd, och att den ene icke må, eller kan trycka den
andre. Der icke sådant sker, och ju förr ju heldre tages i akt,
hafver man i tillkommande tider alt frukta, att icke det
bänder här, som Adeln i Danmark öfvergånget är; hvilket allt
han utan någon passion , efter silt bästa förstånd vill liafva sagt
och rådt till, neinl. alt en sådan förordning sker nu in
niino-rennitate Regis, efter Regis och rcgni nytta, gagn och bästa
derutinnan vcrserar. Tror ock, alt det annorstädes ej skall
vara obrukligt." Då RiksDrotsct Pehr Brahe talade emot
författandet af cn rangordning, såsom præjudicierligt för Rex nia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
