- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 2. Baazius-Brag /
373

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bonde, Gustaf - 2. Bonde, Christer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bonde, Gustaf.

573

jorennis, om förmyndare-Regeringen gaf "onom stånd oeli
rang, som endast af en Konung gifvas kunde," begärde
Riks-Skattmästaren "få veta, kvad det var som Konungens kögliet
ock interesse concernerade." Och pä den andra invändningen,
att "’framfarne Konungar härutinnan intet gjort, hvarföre Rex
majorennis torde reprehendera, det vi sine periculo moræ
understätt oss att göra det, som så länge hafver varit iudecisum",
härtill svarade RiksSkattmästaren: "när Riddarhuset bragtes
först i en ordning och till enighet, var ieke heller godt för
familiernes skull, och skedde likväl . . . Lottande kunde ock
uti lika tjenster nu ske, och då otfenderades iugen, ieke
heller despecterades någon, när tjensten stode suo loco, icke
annorledes an i en Svensk armée, der Regementecna
marschera efter deras rang . . , Det kunde ske till Konungens
ratili-cation."

Gustaf Bonde fick af K. Carl X Gustaf efter Skånes
eröfring de inkomster, som varit anslaapie till Cantorn vid Lunds
Domkyrka och till messors läsande vid några af denna
kyrkas altaren. Det hus i Stockholm Friherre Bonde lät bygga,
och som af arfvingarne inlöstes till Rådhus, skall efter Berchs
uppgift vittna om hans smak i Arehiteeturen. Han bebyggde
äfven sitt fädernegods Hessleby, liggande \\ mil från
Stockholm. — För att återställa sin helsa vid varma haden, reste
Friherre Bonde utrikes, då han 1667 dog i Hamburg. Hans
lik blef hemfördt och begrofs i Riddarholms kyrkan d. 22 Julii
1668; hvarefter det flyttades till familjgrafven vid Spånga
kyrka. Tvenne Skådepenningar äro slagne öfver Friherre Bonde.
På framsidan står hans bild, namn och titel; pä frånsidan tvä
ymnighetshorn i kors och emellan dem en pelare med
öfver-skriften; Firmamentum est Domitius timentibus eum mdclxV[.

(Källor: Bondes Svenska Anecdoter uti Hist. Märkvärdigheter, IV:de

del. — Anecdotes de Suàde. — Adlersparres Hist. Saml. 3 o.

4 del. — Lönboms Handl. till Carl XI.s Hist. Del. IX och X.

— Berchs Lefv. beskiifu. 2:dra flocken, — Skand. Sällsk. Händt.

IX Tom.)

C—M.

2. BONDE, CHRISTER.

Christer Bonde, Friherre till Laihala, Herre till
Bordsjö , Imseholm och Springestad, föddes på Espelunda i Nerike
d. 12 Dec. 1621. Broder till den föregående. Stjernman i sin
Landmarskalkarnas historia skrifver om honom: "att ban ej al-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/2/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free