Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bonde, Christer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B o a u t, C kria ter.
att det samma i England förunnades Svenskarne. Om
Cromwell ej var i tillfälle att lemna de begärda skeppen , skulle
Bonde begära, att Proteetorn i stället ville betala subsidier.
Pä tio år skulle förbundet ingås. I London büll Bonde sitt
intåg samma gäng som Wkitelocke oeb Strickland.
Hollän-darnes sändebud gjorde Bonde mycken otjenst genom de
rykten, kvilka de utspridde om Carl X Gustafs kemliga planer,
att ban önskat förbund med Brandenburg, för att först
åstadkomma en statshvälfning, i Holland, och sedan sälta den
landsflyktige Carl Stuart pä Engelska thronen. Bonde visade
deremot hvad möda •Holland och Danmark gjort sig, för att
inleda Sverige i krig med England. Svenska Konungens
rustningar voro ej, efter kvad Holländarne föregåfvo, sä betydliga,
att flera makter, än Polen, deraf hotades. Om Holländarne
skickade en flotta till Östersjön, begärde Konungen få veta,
hvad Cromwell ämnade göra. Han påminte, att Englands
intresse led deraf, om Sverige ådrog sig Ilolländarnes hämnd,
derföre att Sverige vägrat sitt deltagande i kriget mot
England ock sjelf börjat exeolera commercierna. Då Englands
och Sveriges fördel i lika mån fordrade, att ej Holländarne i
denna väg skaffade sig monopolium, var det billigt, att
England bistod Sverige, helst detta rike angreps för att kafva
motarbetat handclsmonopolium. Då England och Sverige voro
Protestantismens säkraste stöd, borde ingendera tillåta den
andra att oroas, hvilket skulle lända Papisterne till förmån.
Cromwell talade om den kärlek kan i sin ungdom kyst för
den store Gustaf Adolph, och sin harm öfver att England
under konungaväldet ej bistod den gemensamma saken.
Svenska Konungens rustningar hade förekommit Cromwell
betydligare, än att Polen skulle endast dermed vara åsyftadt. Ilan
förklarade sig likväl tillfredsställd af kvad Bonde yttrat,
förnekade all förbindelse med Sveriges fiender, och kallade
Svenska Konungen en vän ock bundsförvandt, hvars lycka
ban gerna såg. Holländarne voro hans trosförvandter, och då
Commercien var deras enda fundament, borde man ej finna
sällsamt, att de envist bestodo dervid. Han var likväl långt
ifrån att godkänna deras afundsjuka mot främmande; berömde
Svenska Konungen som ville dela med sig åt andra, tackade
för hvad som erbjöds, och lofvade att tänka efter hvad
tjenster ban kunde bevisa Konungen. Han talade vida om siu
höga aktning för Svenska Konungen, sin önskan att med
honom träda i förbund, sitt nit för den rena läran, och slutade
med dcii aning, att Carl X Gustaf skulle utföra hvad den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
