Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bonde, Christer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonde, Christer.
377
store Gustaf Adolph påbörjat. ’ Vidare ville han ej under
första sammankomsten blotta sina hemliga tankar. Orsakerna till
att beskickningen ej rünte den framgång, man väntat, låg
dels i Cromwells penningbrist efter en fruktlös utrustning mot
Hispaniola och mot den Spanska silfverflottan, dels i
osäkerheten af hans ställning, med anledning hvaraf ban ville
undvika att reta Holländarne, för att ej i deras land öppna en
tillflyktsort för Stuartarne. Då Bonde å nyo yrkade på
af-skiekandet af cn Engelsk ilotta, som for Holländarne borde
stänga Östersjön, kunde ban ej tvinga fram annat än lysande
ord och föreburna svårigheter. På hans föreställningar om
vigten af de åt England utlofvade handelsförmåner, fick han
till svar, att dessa betyda intet, om Danskarne i Öresund
beviljade Holländarne samma förmåner. Äfven kunde
Holländarne förena sig med Frankrike. Många i Engelska
Stats-Rådet voro Holländarne bevågne, och motarbetade Bondes
önskningar, hvilket de så mycket lättare kunde, som Holländarne
ständigt som supplicantcr lupo till Tburloc, StatsSecreteraren;
men detta ansåg Bonde under sin värdighet. Ej heller
förunnades honom att tala med någon medlem af Rådet. Bonde
underlät ej att framställa faran för England, om Holland i
förening med Danmark satte sig i besittning af en hamn vid
Östersjön, i hvilken händelse detta haf vore stängdt för
Engelsmännen. Holländarne sade sig uträttat, att SveDska
värf-ningarne i Skottland misslyckats, och de anförde ett
Cromwells yttrande, "att han inom det sjunde eller åttonde året
ville säga sin tanke om Svenskarnes förslager, och intill dess
i lugn taga Svenska Konungens företag i ögonsigte."
Cromwell förnyade förklaringen om sin tillgifvenhet för Konungeu.
Grunden för alla hans rådslag vore religionens och
commerci-crnas frihet. Han lofvade att moget öfverväga Östersjöns
angelägenheter. Långt ifrån att afundas Svenska Konungens
framgång, önskade ban honom en sådan lycka, att Caspiska
hafvet blef hans rikes gräns. Han lofvade sin bemedling hos
Holländarne. Detta afböjde Bonde, föregifvande, att det var
onödigt, då intet krig föregått. Det enda Bonde nu kunde
utverka, var tillåtelse för Svenskarne att värfva 2000 unga
Skottar. Att flytta handeln från Archangel till Lif[land, eller
Ingermanland, ville Engelsmännen ej, derföre att till förra
stället gick vägen öfver öppna hafvet, då den sednare
segla-tionen besvärades af Öresunds-tullen, och äfven fruktade man,
att nya tullar skulle besvära handeln i Östersjö-hamnarua.
Cromwell föreslog sedan ett förbund mellan alla Protestanti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
