Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bonde, Christer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
Bonde, Christer. 377
ska stater, som skulle vara ej allenast dcfensift, ulan äfven
offcnsift. Derjemte skulle man söka förkund med Frankrike.
Bonde androg, att ej allenast rcligionsaugelägenheter, utan
äfven verldsliga fördelar bestämde staterna. Bland så många
bundsförvandter kunde ingen ting bållas bemligt, ocb hvarje
gynnande tillfälle att uträtta något vore förloradt, innan de
förberedande underhandlingarna voro slutade. Det var fråga
oin att till Konungen skicka YVkitelocke som sändebud, emedan
man ej trodde, att Bonde hade nog vidsträckt fullmakt.
White! ocke afböjde detta, genom den förklaring, att ett bud till
Konungen från Bonde uträttade lika mycket och väckte mindre
uppseende. Då framställningar å nyo gjordes om forhundet,
yrkade Cromwells Commissarier, att det skulle slutas till
försvar mot österrikiska huset, Polen och Carl Stuart. Delta
stridde mot Bondes uppdrag, och han förutsåg svårigheterna
för Svenska Konungen, som i denna händelse nödgades rusta
sig mot Österrike. Han föreslog, att förbundet skulle ingås
mot alla, som störde Weslphaliska fredén. Syftningen blef
densamma’, upprätthållandet af Protestanternas sak, men det
förhatliga i de föreslagna nttrycken bortföll. Bonde fordrade
ett snart slut, men Thurloc förklarade, att Prntectorn ville se
srg fore, ej stöta någon, att ban gerna afslöt förbundet, men
tar ur stånd att gifva några subsidier. Bonde, som såg att
med vackra ord intet uträttades, förebrådde Engelsmännen
deras obeslntsamhct oeh långsamhet, som gifvit Holländarne
tillfälle att skicka en flotta till Östersjön. Någon bemedling
& Englands sida mellan Sverige ocb Holland tillät ej hans
uppdrag honom att antaga. Han tillade, huru förtretligt det
var, alt sitta hemma som en fånge,- der ingen kom till
honom, och icke blef han i tillfälle att samtala med
Commissa-iierna. Med cn vred mine gick han sin väg. Orsaken till
dröjsmålet tillskrefs Thurloc, som sjelf ville afgöra allt, och
i utrikes ärender ägde riuga kunskap och förfarcnhet.
Cromwell kunde cj neka, att Bondes forslag voro tjenliga att
bringa saken till slut; men Anden, som han rådfrågade, gaf dem
ej bifall.
Största svårigheternc gjorde Cromwells vägran att från
rontraband undantaga mastträn, hampa och andra artiklar,
som Sverige till utförsel frambringar. Orsaken till hans
vägran var, att Holländarne skulle för sig fordra samma
rättigheter, och ban fruktade alt de under kriget ville tillföra
Spa-niorcrna dessa varor. Enda sättet att skada de sednare uti
närvarande tidpunkt, var att betaga dem tillförsel af förnödeu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
