Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallquist, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 ’ Wallquist, Olof.
Då begge Kyrkoherdarne i Nyköping Dahlberg och
Gran-delius predikade mot trolöse undersåtare, fege och försagde,
som oblygt sökte belöningar, förrädiska embetsmän,
Simei-bröder, som bannade Herrans Smorda, hvilken som Sveriges
skyddsengel dragit sitt svärd för att försvara religion och
gudstjenst, o. m. s. så förmanade W. sina prester i
offentliga Circulärer, att ej visa någon politisk förslagenbet for
sig sjelfva, eller någon den ringaste ovänlighet mot enskilda
personer och andra stånd, helst sådant stridde mot läran,
som de förde, mot embetet, som de beklädde, ja mot
Konungens eget nådigst förklarade tänkesätt.
Han kunde derföre enskildt umgås utan obehag med
Oppositionens hufvudmän och med dem underhandla såsom
med främmande makters sändebud. Konungen hade nemligen
funnit nödigt "att rangera ett parti med chefer i hvarje stånd,
hvilka skulle flitigt communicera med oppositionen, för att
förlika stridiga tänkesätt och menniskor." W. var utsedd
till chef inom 2:a ståndet och emottog det efter någon tvekan,
dels på det befattningen ej måtte komma i en persons
händer med mindre goda afsigter (Nordins? Fants?), dels
emedan ban ansåg otillbörligt att afsäga sig en så god sak som
förlikning. Dock erfor W. snart att Konungens afsigt med
förlikningen ej var så allvarlig. W. skillrades af en bland
oppositionens hufvudmän Grefve A. L. Hamilton för denna
tid: W. har mildheten i sina ögon, upprigtigheten i sitt
umgängessätt, äran på sina läppar, ehuru äregirigheten
i sitt hjerta, likväl utrustad med nog insigter för att veta
med blomster täcka de bojor, som bereddes åt
fäderneslandet och med nog slughet, för att ej mottaga dem, om ej för
den enskilde smidde af guld." Den belefvade bofprcsten sågs
munter och förekommande hos Grefve Fersen, så väl som
bos Baron Wachtmeister, gerna sedd af alla. Då han
närmade sig Konungen och Nordin eloignerades, märkte man
moderata steg af Konungen, enligt Prosten Afzelii
anteckning. w. skref sjelf till Konungen den 11 Dec. 1789 om
Nordin: "det är ingen menniska på jorden, som jag så
fruktar som denne man och intet beskydd emot honom är godt
nog, utom E. Maj:ts eget." (Brefvet förvaras i Konungens
papper i Upsala). W:s liberalism gick dock ej b£ långt, att
hans blick skymdes för tidsandans verkliga charakter. Han
fann den frihetsanda, som nu var tidsandan, "utgången från
snillen, som ofta voro gunstlingar i hof, åtgöra en sträfvan
att befrämja all slags frihet ocb upplösa all slags ordning,
fttållande menniskors rätt i motsats (jll medborgares förbin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
