Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallquist, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Wailquiit, Olof.
delger", varande viss, att om lösligheten i tänkesätten fort*
for såsom börjats, allmänna välfärden måste gå ander,
vigande att ett conseqvent fullföljande af de klingande
satserna skulle föra dit, man ännu ej anade. Med blicken på
Nordamerikanska republikerne yttrade han i Girculäret d. lä
Oct. 1788, sedan ban kallat Franklin en verklig philosoph
ocb Washington en hjelte: "att göra en stat Sr mycket mer
än uttänka en och i begge fallen måste man ändå förese att
proportionerna så afmätas, att kroppen får ett hufvud och
att detta kan hålla sig uppe och styra lemmarne." Om
England yttras: "Man kan ej skapa ett England hvar man vill.
Man bör minnas, att i det landet försvinner all ensidighet,
då det allmänna är i fråga. Man bör känna de engelska
ministrarnes storhet och dygd. Men många dylika
omständigheter finnas ej här; många kunna väntas men sent."
Tryckfriheten förfäktade W. med varm kärlek ocb
begagnade den på ett manligt sätt. Hans Eccles. Samlingar
böllo ljuset under många rynkade ögonbryn, som ej sältan
sveddes, och ban lät missnöjet fritt brottas med bifallet
bland allmänbeten. Han dog af harm öfver att ett
prestestånd kunde tveka att låta honom underrätta allmänheten,
om det nej, som mött förslaget att lägga ståndets
proto-coller under pressen.
Det anförda torde ådagalägga att der fanns mera
fri-betskärlek hos denne prelat, länge ansedd som vår frihets
baneman, än törhända bland de högljuddaste opponenterne i
Riddarhusoppositionen. Åsigterna om 1789 års riksdagskamp
måste betydligt förändras vid mera ljus både i begreppen
ocb historien. Anjala-förbundets liberalism och Wallquists
conservatism stå begge utom vår tids politiska begrepp, men
en opartisk efterverld kan redan ej skänka sin aktning till
den förra, och skall ej uthållande neka den till den sednare.
Det heter någorstädes om W.: "Han var den både
moderataste och förståndigaste bland Gustavianska skolans politici.
Han var ej så ytlig och mångtalande som Lindblom, ej så
djup och tyst som Nordin, farligare än den förre, men vida
mindre att frukta än den sednare. W. ville, liksom Gustaf
III, snillearistokrati, och liksom Nordin, lärdomsaristokrati;
men ban insåg omöjligheten, att vinna i denna nya makt en
motvigt mot anornas aristokrati utan tryckfrihet, hvilken
ban med Höppener ansåg förenlig med envälde — en
inskränkning i förståndet, som annars visar sig särdeles ljust
ocb skarpt hos denne man."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
