Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasaslägten - 1. Namnet och vapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiuuiom.
af 1400-talet, hvem undrar att träffa Tyska Ordcuemedlem»
mar i Sverige omkring 1500? Och Tyska Hanseförbundet
bestod ock af Teutonici. I Sartorii Gesch. d. 0. Hanse 2
Del. ser man sigillutn Teutonicorurn in Gollandia manencium,
enligt omskriften i sigillet. Märket är en liljespira eller
bardisanspets och ett dylikt märke förde ock staden
Now-gorod, enligt Dahlmann. Jemför man dermed vapenmärket
på den gamla marmorstenen i Börje kyrka i Upland*),
af-t.igen i Monum. Ullerak. p. 541, sä finner man att det är
samma vapenbild, utom alt här ett kors satts ofvau liljan.
(Märkligt är att eu dylik liljespira med uppstigande kors
utgör, enligt Vitt. Hist. och Änt. Akad-.s Handl. XV. s. 25,
vattenstämpeln i svenska pappersdiplomer frän 1404, hvaraf
skäl synes att antaga att Hanseförbundet, måhäuda det i
Wisby, försett oss med vårt äldsta papper). Och pS
Wasasköldar, grafvårdar och i sigiller, förde af Wasar, träffas
denna liljescepler mer och mindre väl eller rättare mer
eller mindre illa tecknad. Se Mon. Ullerak. p. 83, der
skölden, eller bilden tydligen har ett handtag; Christer Nilssons
vapeu på Thord Bondes grafvård i Wadstena i Lidéns Mon.
Vadsten. i Lunds Bibliothek, Nils Christerssons sigill i
Pe-ringskölds Riks-Arch. förvarade Cbaraeteres fol. 598 m. il.
Handtaget är änuu tydligen qvar i Erik Johanssons sigill
(Peringsk. Ättartal s. 45), ehuru sjelfva liljespiran här ar
sä illa tecknad, att den erinrar om deu "Knut piska", Birger
Jarl för i handen och som sannolikt är en missbildning af
samma seeptrum liliatum. Gustaf Eriksson återställde denna
i sitt sigill såsom Riksföreståndare. I kröningspenningen af
1528 ser man kronan på Konungens hufvud, svärdet i haas
ena och äpplet i hans andra band. Men spiran? ... Deu
ses å skölden såsom ättemärke. Huru man deremot i dessa
tider föreställde sig en stormvase, kan man sluta af
Wasa-vapnet i Gårdstånga kyrka vid Lund och i Sophia Brahes
Slägtbok. Man ger der Wasarne en bred bundt af klyfda
stockar eller vedträn som vapen.
Vill man nu utransaka hvad liljespiran betydde, så
kommer man ej lätt i villrådighet. Den föres i banden af
Konungarne på de aldsta mynten ocb i de aldsta sigillerne.
Se K. Ethelreds mynt, så väl som K. Olof Skötkonungs och
Anund Jakobs i Hildebrands Numism. Anglosax., likaledes
Kon. Knut Erikssons sigill 1229 i Peringsk. Ättartal s. 56,
•) Iunm denna socken låg Ekeby, der en gren af Ingemund
TliJ-dinkcs ätt bodde. Se längre ned i afhandlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
