- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 20. Wallqvist-Wingård /
68

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasaslägten - 3. De märkligaste af slägten i medeltiden - 3. Christiern Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

wasasljlcibr.

tliet duger ej sva,
J skolen mik tre gamble faa,
Som (lustet Sr af hufvudet slagit,
På de unga hafven J misstagit.
Taken en af thesse tre jak vil eder rada ,
Ucr Christiern Nilson, Hcr Dengt Stensson, dc dtiga väl bada.
Der Nils Erengijlesen duger ok mäder
En af tkem tycker oss bader.

Dä beddes RiksRådet Herr Christer till Drolz, hvartill
Kungen sade ja, men Herr Christern bad för Guds skull att
Kungen ville höra hans bön ocb skona honom från det
embetet; men Kungen ville ej böra hans bön, utan gaf honom
till embetstecken ett litet svärd.

Ty mera makt ville ban honom ej faa.
Då blef Carl Knutsson Marsk ocb Kungen bad honom, att
cj utsträcka fötterna längre än skinnfållen räckte. Christiern
Nilsson blef emellertid Kungens man och ville hindra K.
Carl Knutsson från alt slita Unionens band, af äregiriga
planer. I historien bar Herr Christiern klandrats för denna
sin trohet och K. Carl VIII framställts som patriot.
Kanske skall en framtida oväld annorledes bedömma försöken
att försvaga Sverige, för nöjet alt få bära en kungakrona.
Man tanke sig, om Carl i spetsen för en Svensk opposition
hållit Unionsurkunden i banden, i stället för upprorssvärdet,
— skulle bela Norden, utom Ryssland, ej vunnit derpå?
Om hau ändå nöjts att som vice Kung, insalt af
Unionskungen sjelf söka hålla föreningsfördraget vid makt, så hade
bau utan tvifvel haft ett lugnare lif och Sverige, Norge och
Danmark en lyckligare framtid. Rimchröoikan rimmar
mycket utförligt om Drotzens och Marskens inbördes strider.
Drotzen med Erkebiskopen, den lärde Biskop M. Tavast i
Aho ocb den ädle Ilerr Kröpelin begåfvo sig en gång (ill
Lund, der de dröjde länge, för att hemta Kungen till
Sverige, åtminstone förmå honom att noga fylla
föreningsfördraget. Stundom kallar Drotzen till sig Marsken och säger:
Son jal; säger tik
Nu häfde jak iimpne, än jak ville,
Giira mot tik full ille,

upplysande alt alla stånd mente honom elak vara. Någon
gäug beler det, alt uär Marsken fått en förmaning, yttrade ban:

Foder! maa jak nu svara ?
Då Marsken Drotzens båd fick,

Iiradhclika han till Drotzen gick.
Herr Christer erinrade, alt baus embete ej tillsade örlig)
utan ville det afstyra. När Drotzen tryckte Marskens in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/20/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free