Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasaslägten - 3. De märkligaste af slägten i medeltiden - 3. Christiern Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YV ASASLÄUTE «.
CO
segel, honom oåtspord, under öppn3 bref, knotado Marsken
med skäl, hvaraf syntes att Drotzen ville styra riket ensam.
Men erinras måste dervid, att Carl befallt sin Sekreterare
att i angelägna saker, då Carl var hindrad alt närvara,
un-dersätla sigillet när Drotzeu det äskade (Strinnb.
Wasa-ättens falst. I. s. 87). Men en dylik angelägenhet var ej
Helsinglands förläning àt Drotzen i Marskens namn.
Försvarligare var Drotsens steg, alt, så länge Unionen var de
jure till, söka göra den till eu verklighet. Derhän syftade
som det synes föreningen med de tolf män i Rådet, hvilken
Carl ej ville osedd underskrifva, derpå haD, tydligeu i
anli-unionislisk anda, sammaukallade köpsladsmän och allmoga
till riksdag jemte Herredagarnes vanliga represcntanler, adel
och prelater. Utan tvifvel ha vi dock Carls, Sturars och
Gustaf Erikssons anliunionism att tacka för den i Sverige
så högt utvecklade folkfriheten, hittills egnade i dc fyra
stunden sina organer. De behöfde mol de slatsvisa inom de
högre stånden uppkalla borgare och bönder, som blott dömde
efter det närvarandes behof. Om vår politiska betydelse i
Europa derigenom undergräfdes, så stadgades dock vår
politiska betydelse i folkfrihetens annaler.
De sammankallade ståndeu utropade, Kungen oåtspord,
ftiksmarskeu till Riksföreståndare. Han ensam och ingen
annan skulle föra regeringen med Råds råde, egande ensam
makt att förordna om rikets slott och fästen. Och
likväl — hetles Unionen vara qvar. Riksdrotsen oeb hans son
Carl måste förbinda sig hålla sina slott och läu
Riksmarken till handa. Gestrikland måste af Drotzen återlcmnas.
Då Drotz och Marsk nu lofvade hvarandra vänskap, väntade
väl iugen rält stora vänskapsprof å någondera sidan. De
bade begge omvändt sin makt till sin fördel, och blott delta
borde öppnat allas ögon, att Unionskungen verkligen
behöfdes, såsom en makt ofvan magnaterna. Drotzet hade,
då Gestrikland gafs honom, klagat infor Rådet, att ban ej
kunde föda sig af sina län. De voro då blott — Nyköping
och dess län, Wiborgs län, Simtuna, Thorstuna, Lagunda,
Asunda och Ilaguuda härader och en del af Roslagen. Dock
höra vi väl ej tänka oss förläuingeu af dessa härader
innebära annat, än att Drotzen såsom rikets högste Domare
hade bäradshöfdinglöneu i dessa härader mot skyldigbeten
alt der hålla lagläsare.
Oaktadt förlikningen, da Carl blef Riksföreståndare,
ansSg sig dock Drotzeu nog mäktig alt trotsa den mot all
Uniousidu valde Riksföreståudarcn och arbetade för sin lag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
