Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa, Gustaf Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ao
W.*s v, Cuøtnf Eriksson.
sodan modren d. 4 Juni blifvit förmäld ocb d. 3 Juni krönt
som Sveriges Drottning. Under föräldrarnas vigsel bolls
Prins Gustaf af ett Riksråd vid Konungens sida och systern
Sigrid af ett anuat Riksråd vid Drottningens i Stockholms
Storkyrka. Om hösten s. å. blef K. fången, och när han d.
25 Jan. 1569 förklarades som afsatt, togs arfsrätten från
Prins Gustaf, hvars delaktigbot i den kungliga värdigbeten
således var kort. Om hans ungdom äro stridiga berättelser.
Om det var 15(19, då Erik fördes till Åbo slott, Erik
Sparre, sedan Riks-Ganceller, mötte tjenaren som bar en
säck, hvari Prinsen dolts, och han räddade honom från en
bestämd död, så sände ban det späda barnet ej då till
Olmutz, ty ännu d. 11 Jan. 1574 följer gossen sin mor vid
hennes besök i K. Eriks fängelse. Sjelfva berättelsen om
det tillernade barnmordet vexlar. Celsius vet, att barnet
skulle föras ut långt på Södermalm, för att mördas och
begrafvas under en rishög. Geijer ocb Fryxell ha i uppsatsen
derom funnit, att barnet skulle med säcken utkastas i
vattnet att dränkas. Kanske försöktes det sista sättet med
barnet 1569 och det förra efter den 11 Jan. 1574 med gossen
efter Mornays sammansvärjning. Messenius nämner intet om
mordanslaget, men vet att han som gosse sändes till
Preussen, der ban gick i skola, först bos jesuiterne i Braunsberg
och Thorn, sedan i Wiloa. Enligt en berättelse hade K.
Johan låtit föra Gustaf till Polen och utsätta honom i en
skog, der ban fanns af två munkar från Braunsberg, som
upptogo och uppfostrade honom. Jesuiterne synas dervid ej
ansett honom vara ett tjenligt medel för att uppfostra som
katholik och sedan nyttja för att åter införa katholska läran
i Sverige (tvifvelsutan derföre att de nu hoppades vinna detta
geuom K. Johan); ty i slik händelse synes det som de väl
kunnat föda gossen utan att han behöfde om aftnar och
nätter passa upp för maten på värdshus, der borsta resandes
kläder och skrapa deras hästar. Möjligen är dock detta en
rörande legend, hopsatt, då man ville väcka medömkan med
konnngasonen. Den 15-årige prinsen blef föremål för
oroliga utländningars speculalion, hvilka 1583 framlade för
franska Konungen Henrik III ett förslag att hämnas K. Erik,
rättare Mornays och Balfours död, genom att störta K.
Jo-hau och låta Prins Gustaf mottaga Sverige som ett län af
franska Kungen. De hade, synes det, funnit den af K. Erik
fördolda stora skatten, och begärde flotta ocb krigsfolk af
K. Henrik. En Anders Lorichs bekännelser göra försöket
visst; men om deraf vardt intet genom upphofsmänneus ön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
