Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa, Gustaf Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W a 8 a, Gustaf Eriksson.
81
sfean att hellre behålla skatten fin använda den, eller genom
Prinsens vägrande att ingå i förslaget, eller af K. Henrik
lits ärlighet mot K. Johan III, kan ej nu utforskas. Vid
19 år träffa vi Prinsen (1387), då han, förklädd som
tiggare, ställde sig vid K. Sigismunds intåg i Krakau för alt
se på denna ståt. Systern Sigrid, som var med i den
kungliga processionen, såg den unge tiggaren och rördes af hans
atseeode, utan att känna honom, lian lyckades dock sedan
att ge sig tillkänna för den af honom kända hoftärnan hos
Prinsessan Anna. Prinsessan anbefallde bonom bos sin bror
Konungen. Det skull ha varit då K. Johan tillstyrkte sin
son att göra f. d. Kronprinsen till munk och ge honom ett
biskopsdöme; men han afslog Sigismunds anbud, lian
fortsatte sina studier både vid tyska universiteler och i Paris,
lik fadren hade han synnerlig lust för de ’’hemliga
vetenskaperna", astrologi ocb alchcmi. Han ansågs så grundlärd
deri, att han kallades Theophrastus Paracelsus den andre.
Än se vi bonom i Prag, än i Nederländerne, än i Cöln, dit
ban begifvit sig vid underrättelsen om Alexander Farneses
död. Sedan kom ban till Wien och ville taga tjenst mot
Turkarne, hvilket dock Kejsarn ej biföll. Sannolikt ansåg
Kejsar Rudolph, sjelf alchemisl, denne mästare i konsten
alltför dyrbar att offra i ett krig. Hos en Abbot i
Schlesien låg ban sjuk, ofta med tacksamhet omtalande den ömma
vård ban der njöt. Hans resor utvecklade hans linguistiska
anlag. Han talade svenska, latin, tyska, fransyska,
italienska, polska ocb ryska; berömd som sedig och välment men
mycket blödig och vekbjertad. Dä K. Johan i sin vanliga
skygghet bedt Sigismund klippa fjädrarne på denne fogel,
tillstyrkande fängelse, insåg S. det onödiga deri och lemnade
sin kusin i frihet. Då ban begärt alt få i Liuxala i Finland
besöka sin mor, botade Fleming att fängsla honom om han
dristade infinna sig; då mötte modren honom i Revel, der
bon återsåg honom efter 22 år för sista gången 1590. Vid
denna tid lindrades hans armod, genom inkomsterna af ett
polskt abbotsstift, som tilldelades honom af K. Sigismund.
Och långt hade nöden gått, då han pantsatt sin fars
dagböcker för 1500 och 1507 för sin förtäring på ett värdsbus
i VVilna. Han vistades, sedan ban bortarrenderat silt
abbots-döme, i Thorn i 2 är; begärde 1598 alt följa K. Sigismund
till Sverige; men det förvägrades. I stället blef ban 1599
ansedd som tjenligt; verktyg för ryska Czaren Boris
Godü-noffs planer. Han inbjöds genom tvenne säudebud till
Ryssland och uppmanades att öfvergå till grekiska kyrkan, då
Bioea. LUX. XX. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
