Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegesack, Ernst von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vebesack, Ernst von.
lif
högels detaschcment, att raskt anfalla fienden, under det en
bataljon af Uplands reg:te kringgick dess bögra och en
bataljon Helsingar dess venstra flygel. Dessa välberäknade och
väl utförda rörelser hejdade fiendens djerfhet och tvang
honom, efter en häftig strid, alt lemna slagfältet och draga
sig undan lill Åström. Der ämnade ban åter fatta posto,
men måste draga sig tillbaka till Omossa, hvarest han
sysselsatte sig att upprifva bron och bränna byn, men
forcerades äfven derifrån af en trupp cavalleri och Helsingc jagare,
hvilka med storm intogo nämnde by. Oaktadt fiendens
öfverlägsna styrka, slog General V. honom således både vid
Lapp-fjerd, Åström ocb Omossa, tog fångar, eröfrade trophéer
och tillskyndade honom föröfrigt i döda och blesserade
kännbara förluster. Men just som ban skulle skörda frukterna
af så mycken tapperhet och skicklighet, samt ansträngningar
af nattvak och oupphörlig verksamhet äfven hos truppen,
ankom fältmarskalken Klingsporres Adjutant, Capitaiue
Ulfsparre, såsom alltid, med ordres till reträtt, fy norra
finska arméen, hvaröfver nämnde Fältmarskalk, till råga på
den tidens olyckor, förde högsta befälet, hade också fått
befallning till återtåg, hvarigenom General v. V. hvart
ögonblick botades att bli afskuren."
"Nu måste General v. V., oaktadt segrare, draga sig
tillbaka med den hastighet, att ingenting mindre än 10 sv. mil
af haus genom bataljer och nattvak utmattade trupp
till-ryggalades inom tvenne dagar, på det de skulle hinna att
förena sig med den retirerande Klingsporrska arméen.
Samfäldt fortsattes reträtten till Orawais. Der gjordes bält,
dels för alt hemta länge saknad, ytterst behöflig hvila, och
dels att lemna rådrum ät de särskilda corpser under v.
Döbeln och Gripenberg att rensa arméens väg från de fiender,
som kringgått och nu oroade dess flanker och rygg. Att,
enligt General v. V:s högt yttrade tankar, i denna afsigt stanna
qvar vid Orawais, var ganska rigtigt. Men så snart
Gripenberg och Döbeln lyckats alt slå fienden och således att
försäkra arméens flank och rygg för hvarje verklig eller
inbillad fara, var detta ändamål vunnet och hvartill tjenade
då den oerhörda blodsutgjutelsen vid nämnde ställe, som
dessutom saknade alla locala fördelar för Svenskarne,
åtminstone till sjelfvald stridsplats?"
Vid ifrågavarande strid ansåg sig Adlercreuts, såsom
General-Adjutant hos Generalen-en-chef berättigad alt taga
öfverbefälet framför v. V., ehuru denne var äldre
General-Major. Den sednare anförde svenska tropparne à högra fly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
