Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vellingk, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V b l l i in g k , Mauritz.
|fi!
sättning, åtminstone tili betalning af de subsidier matt än
var skyldig Sverige, men alla bemödanden voro fruktlösa
och Sverige öfverlemnades åt sitt eget öde och sina mänga
och roflystna fienders inkräktningar.
När Konungen i England 1716 erfor att Sverige
ämnade taga Pretendentens parti, anmodade ban Landtgrefve» i
Hessen ocb dess son (Fredrik I) all träda i underhandling
som Sveriges ombud; dessa begärde dertill svensk fullmakt,
men Omhudsrådet Müllern, som fann detta betänkligt eller
opassande, ville alt någon svensk deruti skulle deltaga och
skickade alltså fullmakt till V., men deraf blefvo både
Hessen och Hannover stötte och ingenting blef alltså uträttadt.
Öfver denna plan afgaf V, berättelse till Secrcta-Utskottet
vid 1725 års riksdag *).
Då Konungen i England en tid derefter genom
holsteinska Kammarherren Fabrice sökte öfvertala Sverige till fred
med uppoffring af sina tyska besittningar, afgaf V. ären 1717
och 1718 till Rådet i Stockholm sina "Pensées sur le parti
à prendre", nemligen rörande fredsverket, äfvensom i Jan.
1718 till Konungen sjelf elt memorial i samma ämne. Hans
politik var ungefär densamma som Görtz’, nemligen alt
genom uppoffringen af Ingermanland köpa sig Gzareus vänskap,
men hålla på de tyska länderna.
Såsom bekant är, ville dock Carl XII icke å något häll
afstå en tum jord, och fast den nya regeringeu insåg
nödvändigbeten att vika, valde bon den aldraförderfligaste
politiken, nemligen att spara freden med den mäktigaste af landets
fiender till sist, och begynna med alt kasta bort de
dyrköpta tyska landskaperna för en spoltstyfver och löftet om
en engelsk flotta, som föga gagnade. Om dessa fredsslut
blef V., som efter Konungens död förlorat all inflytelse,
allsicke rådfrågad, men insände vid kunskapen derom, som
medlem af Rådet, i Dec. 1710 en kraftig protest mot
berörde okloka ocb förderfliga fredsslut. Särdeles upptog ban
bortslumpandet af hertigdömena Bremen ocb Verden, hvilka
ban sä länge 6tyrt, med djupaste barm, hvilken ban ock ej
dolde för Fabrice. Denne föreställde honom alt, då sådant
numer ej kunde ändras, återstod blott kerligdömcnas
utrymmande, och gaf honom en vink om, att om ban deruti
visade sig medgörlig, skulle detla ej lända till baus enskilda
skada!»*). Följde ban delta råd?
•) Stand. 8ällsk. Händt. XII. 501 o. I.
**) Dithörande handlingar äro tryckta i Skand. Sallsk. Handlingar
i »lätet af Dol. XII. Jfr Gjörwell, Svenska Mercurius 1766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
