Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vellingk, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vbllinok, Mauritz.
153
flottan redan aflägsnat sig ur svenska skären. Men motpartiet
hoppades nästa riksdag kunna vinna en fullständigare seger.
Också bade detsamma den öfvervigt inom sjelfva Rådet,
att man 1725 beslöt afskicka en kostsam ambassade till S:t
Petersburg under förevändning att lyckönska Kejs. Catharina
till sitt uppstigande på thronen, men i sjelfva verket, för
att knyta närmare förbindelse med Hertigen och Ryssland.
Medan Josias Cederhjelm derför der verkade , arbetade i Wien
den unge Carl Gustaf Tessin, som i hast öfvergått på denna
sida och nu först beträdde den offentliga skådebanan. Till
Cederhjclms underhåll i Petersburg erbjöd sig V, att af
sin lön bidraga med 1000 Rdr, i fall ständerna funno
om-kostnaderne för stora: likaså Lagerberg församma ändamål.
Det var just nu en tid, då de stora makterna ifrigare
än någonsin sökte förstärka sig genom alliancer, ehuru dessa
kanske aldrig blefvo oftare och mera trolöst brutna. Hela
Europa delade sig mellan tvenne förbund: det Hannoverska
(Engelskt-Fransyska) och del Wienska (Österrikiskt-Ryska),
och å ömse sidor visade man sig högst angelägen att vinna
Sveriges biträde. För Regeringen ocb partierna blef berörde
sak också en lifsfråga: af hvem skulle nemligen riket få
subsidier och de enskilde mutor, af Frankrike eller af Ryssland?
Tillfrågad om sin mening, svarade Horn att ban vore
"em-barasscrad" och tveksam, men troligen var ban redan från
början bestämdt böjd för det Wienska förbundet. Sannolikt
talade han dock sanning, då han förklarade sig följa en
fredspolitik, ville atl man skulle bibehålla status quo, ocb ej mer
förbinda sig med den ena än med den andra J men då Sverige
pressades från ömse sidor att förklara sig för ettdera
förbundet, biträdde han alltmer och mer bestämdt samma åsigt
som Konungen. Han fördröjde allt hvad han kunde
Ceder-hjelms resa och underhandlingarne om alliancens afslutande*).
Ense med honom voro inom Rådet: Riks-Råden Banér,
Ekeblad, De la Gardie, Liewen, E. Sparre, Taube, Hof-Canc. v.
Duben samt Cancelli-Råden v. Kochen och Wrangel.
Motpartiet, som hade försvagat sig sjelft genom Cederhjelms och
Tessins bortskickande, bestod der af Riks-Råden Gyllenborg,
Cronhjelm, Lagerberg, Vellingk, Tessin d. ä., H. R. Horn,
hvilken merendels var af motsatt mening med sin frände,
Premier-Ministern, jemte Slats-Sekreter. v. Höpken; alla tiII-
*) Oin rådplägningarne vinnas nya upplysningar genom Magister C.
•T. Th. T. Schantz’ Gradual-disputätion: ’’Om Sveriges accession till
Jlannov. alliaucen. Ups. 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
