- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 20. Wallqvist-Wingård /
181

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werlin, Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WtUlR, Olof.

i81

stad, men var ej vän af "Aristokrater och Hierarcher." Han
lär hörjat söka oroa Biskoparne genom de ihärdigt vidhållna
förslagen att göra Stiftsstyrelser till tidsfördrif på lediga
6tunder för Sliftstadspastorer, som val sällan ha lediga
stunder, om de rätt sköta sitt kall.

Den lycklige oeh skicklige Bondestånds-sekreterare
destinerades till Landshöfding antingen i Venersborg eller
Örebro, men underrättade H. Exc. Gr. v. Engeström att lian
var belåten med sin Domsaga och ville ej lemna den för
ärans-ostadiga vindspel, dervid ban visst ej uppenbarade sitt
min–sta förstånd. Kronprinsen yttrade sin förundran, "van alt
ständigt omgifvas af egennyltiga menniskor." W. bade
genom elt sin hustrus sednare arf ocb förständig hushållning
förvärfvat en ganska vacker förmögenhet, som underlättade
hans sjelfständigbetskänsla. "Då jag refuserade allt annat,
blef jag 1813 utnämnd till R. N. O. och af Konungen sjelf
dubbad." Han invaldes 1N1G till Led. af K. Vet. ocb Vitt.
Sällsk. i Gölheborg. 1S16 följde Cancelli-Råds namn b. o.
v. sedan påminnelser gjorts alt föreslå hvad ban yttermera
önskade. Det doldes ej, all dessa utmärkelser, åtminstone
den sista, afsåg hans skicklighet atl sä ställa, alt genom
Bondeståndet fråga väck|es om skälig tillökning i Konungens
1809 anslagna årliga underhåll, i anseende till uppslegrade
varupriser. Konungen tackade honom derföre vid en cour.

År 1817 kallades W. åter aili Bondeståndels
Sekreterare genom bref från Ulrikes Ministern Gr. v. E. Han reste,
men i Fittja mölle honom några bönder, som underrättade
att Hyckert skulle blifva Talman och att Jon Jonsson i
Skörje, hvilken We|lin illa bedömde, uppvaktat i
deputation alla regeringsledamöterne, förordande Trägård. Som W.
kände, atl v. Engeström ansåg Tr. för hvad ban var: "en
obetänksam lycksökare med förstörda finanser, oduglig i
vigtiga värf, hvilka fordrade sladga ocb ihärdighet", fortsatte
ban sin resa. Han fann frågan om Tr. utan betydelse, men
Talmansvalet var uppskjutet, på Lagerbrings förslag, i
Stals-Rådcl, tills Sekreteraren anlände, "som fmge härom säga
sina tankar, efter ban bade mest med Talmannen att skaffa."
H. K. H. Kronprinsen hade yltrat 6ig till förmån för Hyckert
på det skäl, att, om Lars Olsson jemt bibehölls, det skulle
se ut som dugde ingen mer, hvilket vore orätt. Men W.
svarade på frågan, att Lars Olsson vore den bäste just för
sin oskicklighet att kunna tänka och handla annorlunda än i
öfverensstämmelse med Sekreteraren, att H. ej var pålitlig i
sina tänkesätt vid förrn riksdagen, ulan mot contant bct«l-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/20/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free