Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wetterstedt, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 Wetteb stedt, Gustaf af.
En medlem i Stats-Rådet vid denna tid har anmärkt,
att W. först talte mycket, liksom de fleste i den nya
Senaten, om nödvändigheten att med kraft fortsätta kriget,
men syntes af Järta, som uppmätte krafterna med en säkrare
blick, så småningom oinstämmas och omstämma andra. Det
började nu heta: "Då Kcjs. Napoleon går att föra sina
segrande örnar i hjertat af Sveriges arfliende, då är det tid
att gripa till vapen och åter eröfra det vi förlorat." Nog
kommo örnarne, anmärker härvid referenten, men resultatet
blef ett annat. Då krig eller fred skulle väljas i
Stats-Rådet, inlemnade W. ett votum på 8 ark, der den tanken:
"som krigets fortsättande är omöjligt måste vi göra fred",
sades på hundra sätt, alla vackra. Då proposition på
Riddarhuset gjordes om anslag till försvarsverket, utropade
Ministern: "Om några ytterligare anmaningar behöfdes, för att
kraftigare tala till deras hjertan, som jag nu har den äran
att hafva till åhörare; så åkallar jag eder, J heliga
vålnader af fallna svenska krigare, J som följden (Justaf
Erikssons fana, som . . . som . . . som . . . Sikajocki, Lappo,
Revolax och Idensalmi — kommen, förenen eder alla, gjuten
öfver edra söner den anda, som lifvade edert mod"... och
så mycket poesi, så mycket hjerta fanns den tiden hos
folkombuden, alt detta Ciceros språk ännu hade på dem en
magisk verkan. Vi kalla dessa tider de menlösa. "De
heliga vålnaderne" ha ej mera någon makt att lösa penningen
nr folkets pung. Godt om den klaraste siflerbevisning om
nödvändigheten förmår det.
Varm för Sveriges politiska frihet med hänseende till
andra makter, det urgamla begreppet om folkfrihet, var han
ingen svärmare för folkets frihet att regera sin regering.
Redan 1809 hörde en trovärdig person honom yttra till en
motsägare af regeringens propositioner: "Herrarne göra val
att begagna sig af den tid de hafva qvar; rätt snart
kommer vår tid." Delta tyddes som ville ban säga: 1789
följer 1772.
Han gifte sig d. 17 Nov. 1S11 med Statsfrun hos H.
M. Drottningen Friherrinnan Charl. Aurora De Geer, som
skiljts från Grefve N. Gyldenstolpe. Då Strinnholm kunnat
yttra, att dessa makar Wetterstedt "voro för hvarandra hvad
himlens englar äro för de andäktiga", må vi här se en
förklaring på Göthes själsfrändskapslära. Genom denna maka
blef societetslifvet i W:s bus rikets mest glänsande och
intagande, och utländningar gåfvo det priset, jemnfördt med
många vidtberyktade. W. var här som värd alldeles ojemn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
