Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wetterstedt, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
w«**en*te»t, Gustaf af.
förlig- AU politik var bannlyst, konst ocb vitterhet förde
sia blomsterspira. Alan trodde sig höra en Ægthetices
Professor, om ej sjelfva fr&nvaron af allt "damm från folianten"
vittnat deremot. Man förvånades öfver hans minnesgodhet.
Ån upplästes glansställen ur Roms, än ur Frankrikes
skalder. Detta väntades och var ej i de dagar ovanligt hos de
förnäma. Ovanligare var att höra episoder ur tyska ocb
engelska och ban förgät ej de inhemska. Franzén och
Tegnér torde ej ur minnet kunnat anföra mer af sina skapelser
fin ban. Grefvinnan ansåg nöjenas vigt stor i politik och
späkte ofta oppositionens lejon; åtminstone talade mången
litet, om han ock röstade med oppositionen, för att ej
glömmas vid bjudningen af denna hänförande värdinna. Undrar
man att den hemliga voteringen af så många "patrioter"
förfäktades? Hon gick stundom framom opinionen i
anställningar af tidsfördrif. Ar 1815 annonserades den första
mas-queraden efter 1792 och rika inbjudningar utgingo från
Hof-Cancellercns hus; men då Överståthållaren anmält att ban
ej kunde svara för lugnet, om detta infandum renovare
dalorem vågades, contramanderades bjudningen med uppgifvet
skäl. Då tog opinionen en annan vändning och masquen har
sedan fritt visat sig i den goda hufvudstaden.
Vid Carl Augusts död var W. utan tvifvel
verksammare för det nya valets beredande, än han velat synas. Ännu
gar och gäller den meningen att Hof-Cancellerens svåger, den
nnge obetydande Fänriken Baron Otto Mörner var här en
hufvudperson. En viss liga har i sjelfva det hazarderade,
denna åsigt förutsätter, velat söka skäl att nedsätta sjelfva
bandlingen. Den afton underrättelsen kom till Stockholm
om Kronprinsens död, var ett ej fåtaligt sällskap hos
Öfverståthållare^ der denne talte för Eugene Beaubarnais och
värdens vän Baron Funck för Bernadotte, om hvilken
slutligen alla förente sig. Om morgonen skulle Ministern fot
utrikes ärenderna sända en kurir till Napoleon med notisen
om Prinsens död. Då steg Hof-Cancelleren fram och
frågade om ej bast vore att skicka två på skiljda vägar, för att
vara desto vissare att depechen skulle hinna fram,
föreslående sin unga svåger Baron Otto M. Statsministern, som
ej anade att härunder låg annat än en önskan att lata en
svåger se Paris, biföll; men den som tviflar alt M.
handlade efter instruction af W. känner hvarken M. eller
W-Hvarken Konungen eller v. Engeström synas dervid tänkt
att deras Uof-Canccller så slog deras candidat ur
lnädel-Alt W. bär såg längre än de, är nu uppenbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
