Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wetterstedt, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W etteh itest| Gustaf af. 227
Wachtmeister hörde personer, gom ansett i sin ordning alt
denna utmärkelse nyss förut lemnats Fab. Fersen och Gen.
Strömfelt, nu utandas mycken afund öfver att en "37-årig"
Hof-Canceller, som slutat vår ärorikaste fred sedan 1648,
hugnades med detta kungl, bifallstecken. W. fick i Paris
nya mödor för "föreningen." Talleyraud, som gerna ville
visa sitt snille i jemna småstrider, hade uttagit ur
freds-instrumentet vissa phraser. Men Stedingk och Wetterstedt
förklarade formellement, alt de ej underskrefvo en
freds-traclat vid detta tillfälle annorlunda slyliserad, än den
Frankrike redan afslutat med England, Ryssland, Preussen
och Österrike. "Franska regeringen, skref Jak. De la Gardie
som kort derefter ankom till Paris, hade redan glömt den
betydliga del Sverige haft i Tyrannens störtande. Talleyrand
hade till och med yttrat att Frankrike hade intet att frukta
af Sverige och att det var af föga vigt för Frankrike,
antingen Sverige fann sig vid fredsvilkoren eller icke. Ville
Sverige kriget, elle n’avoit qu’ à la faire. W. hade då
BVarat, att Frankrike visserligen ej kunde frukta Sverige
ensamt, liksom Prins Talleyrand kunde vara fullt öfvertygad,
att Sverige ej heller fruktade Frankrike allena, hvilket
Sverige visat under f. d. Kejsaren, då Frankrike var vida större
och fruktansvärdare i hvarje hänseende än nu, då det
blifvit tvingadt att återlemna alla de eröfringar, Kejsaren gjort;
att om Frankrike ville kriget, Sverige också skulle veta alt
göra det. Kunde det ock derpå förlora något af sin jord,
betydde detta mindre än äran, för hvilken, liksom för
Frankrikes bästa, Sverige redan utgjutit sitt blod. Han tog nu sin
hatt för att gå, då Prins T. bad honom stanna och
insatte åter de uttagna uttrycken i freds-instrumentet,
under-skrifvande freden sådan den af svenska Plenipotentiairerne
redan var lemnad ocb underskrifven. Det var den 50 Maj
1814 som W. jemte H. Ex c. Gr. Stedingk undertecknade
fredsfördraget med Frankrike i Paris. Det sista penndraget
i detta värf, som af verldshistorien aldrig kan förbises,
tecknade W. ander conventionen i Moss, efter underhandling
såsom en af de svenska Commissarierne med norska
Storthinget d. 4 Nov. 1814. Den som utfört äfven det minsta
ärende ocb erfarit, hvilka ansträngningar dervid ofta
kräfvas, som varit alldeles oförutsedda, genom alla sig korsande
beräkningar, alla i rörelse bragta passioner, alla tillfälliga,
alla nödvändiga hinder, bör kunna sluta till hvad arbete
der kunde kräfvas af W- såsom Minister vid Carl Johans
sida, innan äfven en sådan förening, som vanns, knnde vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
