Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wieselgren, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 WiisiLcmn, Peter.
tal, att jag pä presten* anmodan från milt 17:de år
tills jag i 55:e året prestvigdes såsom lekman flera bnndrade
gånger predikade i omkring ÖO kyrkor i Småland, Skåne,
Stockholm ocb Upland, redan i mitt 19:e år vid ett
botande messfall eftersänd af Theol. Prim. Lectorn Dr. P.
Nord-stedt, för att följa honom nt till sitt præbende att predika,
dä ban gjorde altartjensten, följande söndagen med
Consi-storialers minne sänd att förekomma ett messfall i en annan
kyrka i grannskapet? Då min vän Adolf Scbrevelius (död
som student) 1817 rest till Lund, brefvexlade den 17- och
15-årige om de högsta frågor, Tegnér vidrört i Jubeltalet.
Den yngstes qvarvarande bref, uppgifvande grunderna for
hans christliga tro, äro värdige en gammal man. Då G.
Ljungstedt (död som Med. Dr. och Provincialläkare) och jag
1816—19 brefvexlade som ämnesvenner i botanik, följde ofta
på beskrifningars om verkliga eller förmenta novitiæ Fioræ
Svec. en dust mellan de gamla ocb nya theologiska
övertygelserna i tidehvarfvet. Jag trängde mig, såsom af
naturen blyg, på ingen, erböd ej heller min predikotjenst. Då
jag 1825 i Enkhuskyrkan, vid ett Ipsous högst bedröfliga
förfallsskäl, uppläste en Luthers predikan och i
tillämpningen had församlingen pröfva om vår tid förstod sin
chri-stendom så som ban, hade tanken på detta väckelsesätt födts
af ledsnaden att så ofta och så envist bli umbedd att
biträda, under det de många embetsbröderna utan tjenstgöring
för söndagen afvi.sat budet.
Att i den tiden mycket var qvar af "forntidsallvar"
utom der Vitalis allenast träffade denna relik — nemligen i
ätande och drickande, bör ej nekas, men säkert är att det
alltför allmänt såg ut, som P. Siljeslröm skildrar det
religiösa tillståndet i sina bref i blandade ämne/i, utg. 1844,
hvaraf utdrag finnes i Sveriges Sköna Litt. VD. s. 588, ocb
hvilket här alltmer blef likt den religiösa ställningen sådan
Matter framställer den i de af Ignell 1844 öfversatta Tre
sista århundradens politiska och religiösa läror. Borde man
ej under så hotande tidstecken sluta sig till sanningens
kämpar om också som "den ringaste, den sämste?" Minst
kunde väl skäl hemtas till tystnad och stillhet deraf, alt det
lätt kunde förutses, att om resultater uppstodo af
verksambeten, dessa kunde i den af Siljeström och Malier skildrade
tidsåldern stämplas såsom svärmeri, pietism o. d. Ty skulle
man ej i vår tid ha utropat sjelfva Gustaf II Adolf för
"läsare", om ban nu lefvat, sjungande sin trosbekännelse,
böjande knä på hafsstranden, predikande pä stridsfältet? Mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
