Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wieselgren, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ö8
Wi BiELCKEN) Peter.
Det slägtet synes liksom de gamle jättarne, numera dütt ut.
De som lefva, torde ej böra nämnas här.
Är det tillåtet upptaga en stunds uppmärksamhet genoiu
att här uttyda detta så ofta använda, men ännu ej
förklarade uamn? Att de Norrländningar, som ej hade "andeligt
bekymmer", icke besvärade sig, då lagen ännu ej kräfde
innanläsningskonst, att inhemta densamma och derföre
kallade den läsare, som funno det besväret löna sig, var visst
ganska begripligt; men att folket i Sverige så småningom
antog denna benämning i stället för det hädiska
användandet af Guds epithet helige, var språklogikens förtjenst.
Ty enligt språkets lagar betyda ord på are sångare, talare,
dri(n)ckare, supare, älskare, svärjare, spelare, ej en som
sjunger, talar, dricker, super, älskar, svärjer, spelar —
någongång utan inflytande deraf på sin hela charakter och
väsende, utan att någon gör det ifrågavarande till deu
grad, att det utöfvar inUylande på personens väsende, sä
att denne derigenom blifver något annat, än ban skulle vara
utan det görandet. Då måste väl också läsare betyda den
som läser så, att läsandet betingar hans charakter. Alen så
måste väl en hvar protestantisk cbristen söka att läsa Guds
ord, sedan Luther gaf det en hvar i hand.
Talare kallas den, som med ordets makt kan förmå
gatfolket att uppkasta barrikader; talare kallas ock den,
som med ordets makt förmår folket att stenlägga galan igen
med de rifna barrikaderna. Läsaren kan ha läsit sina
religiösa skrifter så att ban blir kalholik, Mormon, Baptist m.
m., men också så, att ban blir en christlig man inom sin
statskyrka. Läsare äro således alla i Sverige, som svara
emot hvad Fransosen kallar religieux: alla, som
tillfredsställa sina andeliga behof genom en andaktsfull läsuing,
genom flitig nattvardsgång o. d. om de ock så väsendtligt skilja
sig i bekännelser eller sympathier för olika former och
författare, att kyrkor i N. Amerika ej alltid så bestämdt skilja
sig från hvarandra. Men de som ej ha verkliga behof af
bibelläsning, gudstjenst, nattvard m. m. om de ock af
sedvänja då och då iakttago dylika andaktsmedel, äro icke
läsare, om än läsande.
Ur denna synpunkt måste ju en prest söka väcka det
lif hos alla, som gör dem till läsare d. ä. till flitiga
skolbarn för himlens högskola.
dristat förklara att om jag vore stoek-conservatif och hade förstånd,
som clt senapskorn, skulle jag förorda allmänna valen eller maktens
öfvcrlåtande till soc/cenjtümmo-vlurnliteterna. Sv. Sköna Litt. S D.
■idd. 295, 294.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
