Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wingård, Johan Didrik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W i x Q i n I), Johan Didrik af.
317
förutsåg skalle ogilla alltsammans." Göromalen i
Krigs-Collegium voro ock ett binder. 1 riksdagsförhandlingarne
deremot deltog W. lifligt, äfven såsom skriftställare. Hans
anonyma brocbyr "Militäriska Paradoxer" vann mångas
bifall. Likväl blef ban snart mätt på politiken ocb missnöjd
med ställningar ocb förhållanden. Han bade också redan
inlemnat sitt afskedsmemorial då han sommaren 1810 reste
uer till Götheborg för att gifta sig med Fredrika ltjömbertj,
dotter af Commerce-Kådet N- Björnberg och dess aflidna fru
Anna Maria Jönsscn. Någon befordran kunde ej vara att
påräkna under en väntad evig fred, hvarunder man föga
hade tillfälle utmärka sig som militär. Då ban na genom
giftermålet skulle blifva mycket rik*), var hans plan, att
pä en större egendom tillgodogöra hvad han lärt i ekonomisk
väg under vistandet i England. Till fadren gaf ban likväl
vid sitt gifte det löfte, att aldrig taga afsked så länge
svärfadern lefde, eller intrassla sig uti gårdköp. Härtill kom,
att valriksdagen i Örebro öppnade bättre utsigter för
militärer under en stor härförares befäl. W. återtog således
afskedsansökan, och bosatte sig i Stockholm. Ledamot i
Krigsvetenskaps-Akademien sedan 1808, Major i Arméen
från d. 10 Juli 1809, blef han nu såsom tillförordnad, och i
början af 1815 ordinarie Chef för Artilleristaben tjenstgörande
i K. Krigs-Collegium, och såsom en slags förman på stället
fick ban i godan ro efter behag sysselsätta sig på lediga
stunder. "Jag gaf bin politiken", yttrar ban, "och egnade
bela min uppmärksamhet till mitt yrke. Jag skref och
byltade i militärämnen samt fyllde sex terner med anteckningar
*) Björnberg ansågs då för den styfvaste penningkarlen i landet,
var den tidens största importör af kolonialvaror, stor
bränvinsbrän-nare ocb spannmålshandlare. Vid revolutionen, då ban händelsevis
var i Stockholm, försträckte ban Adlercreutz en större
penningsumma, för att heldre förekomma Sn förekommas. Genom
statsfordringar (han hade inropat en mängd leveranser till kronan under krigen)
samt icke så sällan påkommande penning-försträckningar troddes han
»ga ett stort inltytande på högre ort. Häraf uppkom en ovilja mot
honom, som redan 1799 utbrutit i ett tumult i Götheborg.
W:s giftermål i den rika mannens hus blef emellertid icke i
längden rätt lyckligt, hvarken i afseende på sjelfva äktenskapet eller
e-konomien. Långt ifrån att få arf efter svärfadern († 1829) fick W.
icke blott ensam betala dess skulder, utan äfven köpa dess obetalta
grafställe, för det att han icke gjorde sig urarfva efter millionären.
Boel; säger ban härom: "Trots många både välfärden och hjertat
skakande händelser har jag varit för det mesta ganska lycklig, äfven
genom föreningen med detta hus, hvarifrån jag funnit icke si få goda
sidor att uppvända för mina betraktelser."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
