Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wingård, Johan Didrik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIS
WitiolttD, Johan Didrik af.
ander läsningen af militära skrifter. Mitt förmodade rikt
gifte gaf mig en slags frimodighet eller sjelfständighet, som
jag ibland missbrnkade dä jag skref, och jag var fåfang nog
att tro mig icke behöfva tjensten, utan tjensten behöfva mig."
Straxt efter Carl Johans ankomst till Sverige författade
W. — "måhända af lycksökeri eller för att af Kronprinsen
blifva kand såsom tänkande militär" — ett förslag till
svenska kusternas försvar genom torn och retrancberade läger,
med idéer hemtade frän de engelska s. k. Mariello-tornen.
Afhandlingen öfversattes pà fransyska och framlemnades af
en god vän, hvarefter W. ock fick audiens och oppmunlran
att vidare arbeta i sin väg, oaktadt nämnde förslag icke
öfverensstämde med Kronprinsens eget försvarssystem.
Åtskilliga uppdrag blefvo ock en följd häraf. I den tidigt efter
Carl Johans ankomst nedsatta brandrakets-comiléen utsåg!
W. till sekreterare. Vid vårtiden 1812 blef ban skickad
till Norge, synnerligen Fredriksball, för att bese ocb
beskrifva lokalen deromkring samt i hvad skick norskarnes
försvarsanstalter sig befunno. Han afgick såsom låtsad
spekulant på det svärfadren tillhöriga Loviseholms jernbruk
nära intill Fredriksball, under det ej ens sjelfva Björnberg
hade någon aning om verkliga orsaken till resan. Med
fickorna fulla af recommendationshref från vänner i Götheborg
till en mängd personer, som ban kantänka behöfde besöka
rörande bruksangelägenheter, samt försedd med vederbörligt
pass såsom blifvande egare till Loviseholms bruk, reste
Majoren obehindradt fram och tillhaka öfver gränsen. I
Fredrikshall gjordes till och med åtskilliga middagsbjudningar
för den blifvande grannen, hvarvid ban äfven fick göra
bekantskap med den gamle Commendanten Orne, som
likväl
var ytterst jaloux om "Jungfrun i höjden", och då köpman
Ma mm ön (sic!) vid sitt bord uppmanade sällskapet alt
stående dricka första skålen för bemälta emincnce, tackade
General Orne för den uppmärksamhet, som visades det karaste
bau egde på jorden. W. märkte oråd, och då de aler satt
sig, sade han, så att större delen af sällskapet kunde höra
det: Sannerligen jag trodde Generalen vara katolik! Fan 81
katolik och icke jag — svarade krutgubben något argt —
bur sä? Jag trodde — blef W:s svar — att vi druckit
Jungfru Marias skål, hvilken Generalen som god katolik
tackadc för.
Under kampanjen i Tyskland tjenstgjorde W.
fortfarande hos Arlilleribelälhafvaren General Suremain såsom dess
förste Adjutant; en befattning som satte honom i lät berö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
