Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wingård, Johan Didrik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W i N a i n i», Johan Didrik af. $21
fe
fått råka. Då kanonaden upphört och garnisonen gifvit sig,
for W. hufvudstupa till högqvarteret Fredriksstad med denna
hugneliga underrättelse, för hvilken han genast belönades
med löftet om Landshöfdingeplatsen i Vermland. Oaktadt
Cardell ännu en gång motarbetade hans skiljande från
artilleriet, blef han, efter General Adlercreulz’s
rccommenda-tion, mot slutet af 1814 tillförordnad, och följande aret
verklig Landshöfding. Sin civila befattning beskrifver ban
mera i förbigående och fragmentariskt, ehuru, såsom hans
ord på ett ställe falla, "jag inom denna epok möjligtvis
kunde finna mera näring för skrytet, än inom den militära,
i hvilken jag endast egde en underlydandes pligter att
observera"; — och torde efterföljande spridda yttranden här
få slå till låns: "Vid min ankomst till Vermland var jag i
flera afseenden en mäkta liberal karl och ganska sjelf klok,
likt mången annan medelålders man, som sett sig något
omkring, samt umgicks med en mängd reformförslaget1,
hemtade genom läsningen af isyunerhel engelska böcker uti
landthushållningen och statsekonomien, jemte åtskilliga
anteckningar under mina utländska resor — troende att
verkställigheten af mina välvilliga förslager skulle gå som en dans.
Men jag svindlade snart bland massan af åsigter, som jag
hade föresatt mig tillgodogöra för ortens väl, och beslöt
derföre lyckligtvis att på stallet orientera mig, innan jag
gick vidare — hvarvid jag till min stora förvåning fann en
mängd mötande binder, samt att icke det var så lätt vara
reformator, om ej tiden och sansade medmenniskor
påräknades som stöd och hjelp uti äfven de välvilligaste
bemödanden." — "Början af min civilbefattning var icke särdeles
lofvande" (då ban nemligen fick skarpa tillrättavisningar för
det han, ålagd att förse de från Norge återvändande
trup-perne med deras behöfver under marschen genom länet,
användt riksgälds-conlorets i ränteriet befintliga medel,
emedan inga andra voro för handen), "och jag skulle kunna
uppgifva en mängd exempel, från de 26 åren jag hade denna
befattning, visande huru ofta en landshöfding är satt i
nödvändighet att taga sitt parti i trots af alla betänkligheter
och följder för både välfärd och anseende. Hela den delen
af min lefnad var ett ständigt dansande pä lina, mellan
former och moraliska förbindelser; under det den hundraåriga
drifvan, kallad landshöfdinge-instruktion, aldrig kunnat efter
otaliga plåslriogar och tillägg gifva de dock ej sällan
fordrade attributerno till Landshöfdingen, att vara allvetande
och allestädes närvarande." — "Sträng administratör blef
oiocn. lux. XX. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
