Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Witte, Herrman Verneri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3G
Witte, Herr man Verner i.
han af Carpzovlo vidlyftigt deducerade". Ståndet, som höll
för att Schröder torde "sig härutinnan förklara", aktade
nödigt vara att den discnssion om det ömtåliga ämne, Witte
bragt till tals, "måtte hållas alldeles tyst", och någre äf
ståndet skulle mellertid tala med S. och höra hans
förklaring. Två dagar derefter gjorde W. redo för sitt förhör med
Schröder, det ban hållit i Doctor Er. Benzelil närvaro. Han
hade sport S. om icke af hans thes "kunde blifva det
Con-sectarium, att en Christen ev offlcio Spiritualis Sacerdotii
skulle förmana sin nästa." S. nekade. Deremot jakade han
till frågan, om den inbördes förmaningen hörde till det
andliga presterskapet. W. åter ville bevisa motsatsen nr biblen,
patres och Carpzovio. S. gittade ej "reilectera på Carpzovii
auctoritet", utan höll sig till Luther och Symb. Böckerna.
Benzelius gaf W. rätt qna generalia, meu qua specialia
"kunde ban ej så noga minnas". Vidare borde man, enligt
W:s förmenande, nogast skilja "Lnthernm primum a Secundo".
Ytterligare hade W. förehållit S. "det ban nti predikan sagt,
att om någon prest eUer Biskop icke flitigt drifver
catechisa-tion så är han förbannad". Detta torde varit ett salt i surt
öga för Biskop Witte. S. hade dock blott yttrat, "att en sådan
förestår en svår dom". Præses yrkade anstånd med hela frågan;
men W. påstod att "protocollet måtte blifva oförryckt, helst,
som det publice är anfördt och länder till S—s excnlpation".
Hela affären torde ansetts såsom en infelix verborum
cavll-latio, ehuru till följe af den allmanna skuggrädslan för allt
som bar det ringaste sken af pietism, ingen dristade bestämdt
tala emot den myndige prelaten. — Kort derefter flck ban
tillfälle att visa sitt nit i eu annan fråga af snarlik art. En
öfverste Zieber, som var Catholik, ville resa ut och taga
med sig en af hoflröknarne benämnd Pflug, "af tysk nation,
men luthersk". Landshöfding Ribbing visste ingen värdigare
än W. hvilken angifvelsen härom kunde anförtros, och "det
vore väl om detta äktenskap kunde af Consistorio Comitiali
på godt maner hindras". Målet, såsom alltför specielt,
ansågs af Ståndet böra hänskjutas till nofpresterna. — Vid
1727 års riksdag drog Doctor Witte åter det antipletistiska
harnesKet uppå. Dan "kom att tala om en skrift, som theol.
Fakulteten i Leipzig efter Churfurstens befallniug uppsatt
angående pietisteri, hvilken lian på svenska öfversatt och
lofvade att vid nästa sammankomst uppvisa". Han berättade
ock, att ban vid öfversåttaiidet brnkat ett annat ord i stället
för det af FI. M:t förbudna pietist. Häraf gafs anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
