Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wittenbeg (von Debern), Arved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Wittenberg (con Debern), Arved.
Han och Forbns ega gemensamt ett köpmansskepp Salvator
af 3200 R:dr värde; men det lcan ej skafTa dem deras
förnödenheter från utrikes ort; utan var en gång W—gs
skuld till köpman Rocquette 21,127: 16 silfvermynt.
Sanuo-likt liar hau derunder användt mycket siden och silke tHI
presenter åt en brud. Joh. Munthelius (Lagercrona) skref
den 19 Februari 1053 till Carl Gustaf: Gref Wittenberg
hafver liten ovänskap af sin förlåtna bruds slägt, efter han
skickat henne en korg, som likväl kostade 12,000 R:dr.
Hustru Brita, Clas Ålders, är med i sådane consiliis. Hon
hafver eu dägelig praxin med sådant. (Drottning Christinas
arbeten m. m. Giörvells utdrag ur Archenholtz 9 Di p. 86.)
Vid Drottning Christinas kröning offlclerade Generalen
af Artilleriet A. W. såsom Rikstygmäslare, dertill han sedan
nämdes och var det tills han 1655 flck fältmarskalksstafven.
Den siste Maj 1653 var en offentlig ringränning, hvari fyra
npptåg voro; det 4:de, de Romare, fördes af Gref Wittenberg.
1651 i Mars berättade en Dansk Minister, huru Regeringen
då egentligen sköttes ar Canzlern, Gref Magnus, Salvius,
Königsmarck, Wittenberg och Herm. Fleming. W. blef Grefve
den 3 Januari 1652, sedan han 1651 den 26 Marti blifvit
Friherre. Till Friherrskap fick han 110 hemman och 58
mantal i Finland. Till Grefskap 2me pogorter och alla deri
belägna byar af Kexholms norra län. Skref sig Friherre till
Laumajocki. R. B. blef hau den 10 April 1651, s. d. Krigsråd.
1654 i April besökte Engelske Ambassadören B. Whitelocke
Generalen. Whitelocke skrifver derom i sin dagbok: W. var
född i Fiuland af en gammal familj och hade sin hela tid
tjent vid militären, hvari han förskaffat sig goda insigter
och aflaggt stora mandomsprof, samt derigenom vunnit
mycken aktning, isynnerhet hos armeen. Han var Riksråd,
Ledamot i Krigscollegio samt nu General-Adjutaut, således näst
efter Fältmarskalken och syntes denna lycka värd. Han var
liten till vexten, men sätter och af fritt uppförande, mera i
krigs- än i hofsmaken och talade rätt artigt, med urskillning
och styrka samt alltid med modesti om sig sjelf. Om
engelska Bottaii ocli armeen samt folkets häftiga böjelse för
frihet talade han ganska mycket; men som ban ej var
mästare af andra språk än svenskan och högtyskan, så måste
Wb. bruka Andrew Potley till tolk.
Konung Carl Gnstaf uppträdde på thronen. En
krigsrustning beslöts och Wrangel, Wittenberg, Christer Bonde
och Forbus talade om Danmark, men flertalet om Poblen.
Wittenberg sändes förut till Pommern, för att der mönstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
