- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 21. Winstrup-Wåmund /
47

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wittenbeg (von Debern), Arved

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47 Wittenberg (con Debern), Arved.



llngo någon sold, och man af denna orsak skulle hafva haft
mera undseende. Sjelfva konungen var af denna mening, och
W. (adlades ofta af honom för sin omåttllga strängbet."

Snart se vi "Arved Wittenberg i Warschau," hvarom
en berättelse af stor dramatisk effect förekommer hos Fryxell.
För 20:de gången förde denne fältmarskalk un befälet 1 en
belägrad stad. Med 800 man emotstod han Inom bristfälliga
murar nndcr 3 veckor en här af — enligt Polackarnes egen
uppgift — 100,000 man*), med brinnande hat till Svenskarne
och särskildt till deras anförare W. En gång anföllo 40,000
man på en gång, men W—gs personliga närvarelse bland de
få försvararne eldade dem till nästan öfvernatnrliga
ansträngningar, hvarvid ban dock sannolikt förberedde sin snara
upplösning. Då han ändtligen gifvit sig på hedrande vilkor,
var konnng Johan Casimir ej mäktig att upprätthålla
fördraget mot det rasande folket, såradt i sin nationalkänslas
hjertrötter. Na se vi hjeltelifvets skuggsida, som så lätt
framhvälfver. Sjuk af fotgikt, uppskakad af de blodgiriga
rösterna, skall han hafva kastat sig på knä för den
vanmäktige konungens fötter — detta knäfall betviflar dock
Rühs med skäl — och åberopat löften, som kungen ej
mäktade hålla. Man ropade från alla håll, att W. uppeggat
Carl Gustaf till kriget mot besvurna fördrag, att han brutit
Krakaus dagtingan, plundrat kyrkorna, ntsugit landet under
ett helt års tid m. m. Lifvet ville man blott medgifva
honom, om han återgaf till kyrkor, godsegare och knektar hvad
han dem från röfvat. Dan knnde endast Täddas genom att
föras såsom fånge till Zamoisc, der han dog 1657. Han
hade, säger Fryxell, krigarens dygder och fel i hög grad.
Warschaus försvar var den högsta glanspunkten af de förra,
Pohlackarnes beskyllningar de mörkaste skuggorna i de
sednare. Och dessa lågo nära hvarandra, som en nedgående
sol och nattens mörker.

Kriget var nu mot ett folk, ej mot en knng och dess
härar. Äfven efter Warschauslaget den 18, 19, 20 Juli
enligt alla författare, (den 18, 19, 20 Augusti efter
Skjöldebrand, som åberopar Dahlbergs från Drottningholms
bibliothek genom Bibliotbekarien derstädes Leopold lånade
ritningar^ knnde Carl Gnstaf ej ntvexla sin fältmarskalk och
vän. Och sjelfva liket kom ej att begrafvas i
Riddarholmskyrkan förrän den 14 April 1071.

’) Pä Lembkes s|ora tafla pà Drottningholm uppgifves 174,000, som väl
ml betyda personer (mün, qvinnor, barn).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/21/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free