Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wittenbeg (von Debern), Arved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Wittenberg (con Debern), Arved.
Oustzle stodo 15 till 20,000 Polackar 1 en ställning svår att
angripa, men anförarne begärte ett samtal. Radzejewskl och
Panl Wurtz sändes. De återkommo med skriftlig försäkran,
att Wolwodskaperna Posen och Kalisch nnderkastade sig
Svenske konungen. Wittenberg lofvade religionsfrihet m. m.
och gaf en ståtlig aftonmåltid till de två Woiwoderne.
Woi-wodskaperne Siradien och Lenczicz följde exemplet. Nu
hade W. kunnat som triumphator tåga till Warschau, men
konungen ville ha den äran och W. dröjde. Konungen kom,
och då andra afstyrkte konungen att eröfra ett rike, som ej
1 längden knnde behållas, utan hellre Preussen, rikare, men
mindre, lär det varit W—g, som understödde Carl Gustafs
egen lust att sätta Pohlens krona jemte Sveriges tre kronor
på Svenske kungens hufvud. Carl Gustar gick till Warschau,
som eröfrades nästan utan svärdshugg, men skyndade sedan
att undsätta W—g mot Johan Casimir. Krakau eröfrades.
W—g besegrade med ett tal om den ringa äran att vara den
flyende Johan Casimirs, den stora äran alt vara den
segersälle Carl Gustafs undersåter, qvarlianer (en gränsvakt) till
5,300 man, sedan andra dylika till 11,000 man, hvilka 16,300
ansågos för Pohlens kärntroppar. Inom November månads
slut var Carl Gustaf erkänd konung öfver hela Stora och
Lilla Pohlen samt betydliga delar af Wolhyuien och Ukrän.
Nu drömde nog Carl Gustaf om det kejsarvälde mellan
Krakau och Island och Elben ocb Nordkap, som anses ha lockat
hans store morbroders håg. Och W—g solade sig i den
rikaste glans af verklighet och förhoppningar, ställd närmast
den krönte segerhjelten.
Men hade desse herrar "honores", så brusto ej "labores".
Kungen kunde tröttrida 10 hästar på en dag. Wittenberg
samt kungen, skrifver Fryxell, måste nästan oupphörligt vara
till häst, att möta de många anfallen.
Om den stränga krigstukt W. höll, åtminstone i början
af det Polska fälttåget, berättar den I kriget deltagande
Skotten P. Gordon (Tagebuch, I, s. 16—18) förunderliga
saker: Så, säger G., lät fältmarskalken den 2 Ang. 1655 hänga
en 14—15 års pojke, blott derför att denne kastat sten på
en Polack; och kort tid derefter fick en soldat i galgen
plikta derför att han med våld tagit en skål mjölk från en
polsk bondkäring, hvars rop tillkallade den tillfälligtvis
förbi-ridande W., samt ehnru gumman med knäfall bad för
soldatens lif. "Emellan Stettin och Konin, der konnngen stötte
till armeen, blefvo 470 personer, för till det mesta ganska
ringa förbrytelser, straffade till lifvet; ehuru soldaterna ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
