Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.3. Wrangel, Carl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wrangbl, Carl Henrik. 83
Man kan härorvan i VIII B. 1 h. p. 25 läsa det sanna
i dessa här förvridna händelser. Och likväl aftryckes ännn
denna partivisa. Framför oss ligger en i Lund 1844 tryckt
samling af krigssånger, der slaget vid Leipzig 1813 och
slaget vid Willmanstrand 1741 förenats med eu "rolksång":
"Hell Oscar vår dyre kung"! Vore det ej tid för skalder af
historisk kunskap att taga sig an den litteratur, som
kring-sprides af "visgubbar"? Mången ärlig Svensk man lär Svensk
Historia blott af dylika visor.
Äfven den ärevärda sången firade Wrangel. Då han i
Juni månad 1742 återkom nr Ryska fångenskapen, sjöng
Dalin:
Välkommen, vår Wrangel, ur fiendens band
Frän hvilken du räddat ditt fädernesland,
Välkommen, båd’ Gudi oeb menniskom täck,
Bäd’ skrytande kämpar och Ryssar en skräck,
I)u löper ej kitsligt till krig, som till rof;
Men ger, när del gäller, din tapperhels prof.
Du tiger, men talar med dundrande ljud,
Ocli frälsar var heder ined starkhet at’ Gud.
Ja, Wrangel, din hjessa bär sällaste krans,
Och sätter sin hvithet mot konungars glans.
När sjelfva vår fiend’ mast vörda ditt mod,
Hvad bör då ej Sverge, som nyttjat ditt blod?
Vi må härvid ock erinra oss, att samma hofpoet sjöng
då Generalen Baron Carl Hindrik Wrangel gick emot den
nppresta Dalallmogen år 1743:
Gä, Svenska hjerta, med all heder,
Gä, redlighet i silfverhår,
Jag hoppas himlens hand dig ieder
Den svåra väg dig förestår;
När Byssen vörda lärt ilin arm
DS stillas väl rebellers harm etc. ete
Den 23 Aug. 1743 skref Dalin till samma General "på
åminnelsedagen af slaget vid Willmanstrand":
Den dagen, fast ban gick oss nära,
Var af värt krig vår enda ära,
Vår mistning, men vär fiends skräck. –-
Då Wrangel samma år for till Skåne, uppvaktade ho
nom åter Dalin med ett qväde, deri det heter:
Den tysta grannen vaknar
Och gör ett fasligt larm,
Han menar Sverge saknar
Sin kära Wrangels arm etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
