Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.4. Wrangel, Henning Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w[i ang el, Henning Gustaf.
85
en son Carl Adam Wrangel, en af Rikets Ilerrar,
Landshöfding 1 Christianstad 1786—1803, död 1829, hvars ståtliga
monnment vid landsvägen nära Christianstad visar att han
egt tacksamma efterlefvande. G. m. Anna Marg. Hamilton,
Fältmarskalk G. D. Hamiltons dotter. Hon egde sin faders
lifliga tanke, ofta gränsande intill snille, men alldeles
eröf-radt af sin tids ande, nnder det mannen ansågs njuggt
ut-rustad af natnrgåfvornas utdelare. De fostrade 2:ne söner,
en Carl Adam, död som nng tjensteman vid Amiralitetet, och
en Henning Gustaf, som beträdde militära banan, men såsom
Capitaine tog afsked efter 1809 års revolution och blef —
"Jordbrukare," hedrad med titlar af Hoftjeostebefattningar,
någon tid framträdande som talare på vårt Riddarhus,
ställande sig nära C. H. Anckarsvärd, då denne var
oppositionschef, dock namnknnnigast som den siste Riddaren ibland oss,
i detta hänseende qvarstående "som sinnestyrkan på en graf."
Såsom tidsbild är han ntan gensägelse en bland våra
märkvärdiga män. I honom se vi en typ af den liberale
Aristokraten, ännn in i de decennier, när man i sjelfva
benämningen fann eu contradictio in adjecto, sedan en C. n.
Anckarsvärd "i en Riddares hela rustning förjagat sjelfva
ridderlighetens sista Illusioner, S vördnadsbjudande aristokratisk
hållning nedslående alla Aristokratiens prerogativer."
En egen Nemesis har velat att denne ridderligt
finkänslige Herre, som med Axelsönerne skulle kunnat vara färdig
förklara konungar öppet krig för det minsta gyckel med
sin person, blef strax efter sin död af eu halfbildad
beundrare med en obildad tjenare som förnämsta sufflören
framställd inför allmänheten, snart sagdt som ett motstycke till
"den admlrable" Don Qulchotte de la Mancha, liiographiske
Underrättelser om Öfverste Kammarjunkaren och
Commen-deuren Frih. Henning Wrangel, Christianstad 1836, med motlo:
Döm ej strax ––-
Stolte Broder! med förakt.
Icke vägde du den börda
Ödet på hans skuldra laggt.
Tegner: Fridsrötter. —
ha knappt sitt motstycke i vår nyare litteratur. Emellertid
har bilden blifvit insatt i vårt litterära Pantheon och det
hjelper ej alt man ’ ignorerar’’ den. Man måste taga sig
dristigheten säga till 19:de seklets första qvartal såsom en
dyning af förflutna tidehvarf: de te fabula narratur. Arbetet
är ur denna synpunkt förtjent af uppmärksamhet och skall
äfven utan tvifvel vinna en sådan hos eu efterverld, som
ej mera har sådana aktörer i det verkliga lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
