Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.4. Wrangel, Henning Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Wrangel, Henning Gustaf.
I de "biographiske underrättelserne" träffas knappt ett
årtal, ej ens födelse- och dödsår, fastän man får veta
tim-marne på dagen eller natten, då mycket passerat. Vi ha ej
ansett det löna mödan, att, mer än som här skett, afhjelpa
dessa brister.
Henning Gustaf Wrangel föddes den 4 Fehr. 1780.
Uppfostrades hemma under Informatorers undervisning; och lärer
föga annat, än det som lyckades att roa den unge herru,
grundligare blifvit iuhemtadt. Åtminstone lärde han ej att
styra sitt sinne, hvarpå biographerne anföra en mängd bevis,
mellan de vackraste loftaleu. Den unge Friherren hade en
både "herknlisk" och "athletisk" vext, "hans hufvud bars
som en krona af svarta och glänsande lockar, så att, når
man såg honom i Gardesuniformen, han kunde liknas vid
–ett fält, fullt med sippor och ängbollar under
behagliga skymuingen af en sommarnatt." — Liknelsen har
svårligen sin like i alla de liknelser, hvarmed våra Ilomerer
förhärliga sina Achiller.
På Wrangels Mr/vtg, (som ju kommer af fij? ijina =
icke tygel), anföres som första profvet, en spark till en
tro-inan hvilken besökt en för 6,000 R:dr Bæo bysatt person, der
Wr. höll vakten, och hvilken troman derunder talat mera
högljudt än vakthafvande officeren tillät. Sparken försonades
med tromannens invisning på 6,000 R:dr H:co, att hos
Wrangel lyfta till den bysattes förmån. Strax derpå utmanar
Wr. sin egen major och återfår derigenom en gifven borgeu.
Wr. och en kamrat förklädde sig sedan som lakejer och
buro kärleksbiljetter mellan Wr. och en civil embetsmaus
dotter, men — "flickans far kom dem på spåren, upptäckte
förhållandet och hela kärlekshandlen blef slut." Fadreu var
väl ej af så hög rang, att här uppstod duell eller ens
förlikning såsom för sparken. Wr. tröstade sig med sin
vanliga favoritöfning att pröfva gardisternes kroppsstyrka. Han
reste sedan utrikes. Säges då ha en tid som Volontaire
tjenstgjort vid General Kreys armé. Vi få nu supplera
biographerne. Fadren hade anbefallt honom hos Grefve Jac.
De la Gardie, som nn var Svensk Minister i Wien, dit
han sig begaf 1800. Här böd H. W. ut Phrenologen Gall
nnder en föreläsning. Gall beskref tapperhetsorganet. Wr.
känner efter på sig, men som han ej der fann det beskrifna
organet, steg hau upp och sade: Herr Professoren har orätt.
Gall frågade: ur hvilken grund? Wr. svarar: "Grund? Herre!
•lag har ej ett sådant organ. Det är nog till vederläggning."
Professoren småler och förklarar att vetenskapen ej kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
