Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.4. Wrangel, Henning Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W[i ang el, Henning Gustaf.
87
rubbas af ett så enskildt exempel. Herre! utropar nu Wr.,
ni tviflar på att jag bar tapperhetsorgan. Jag skall bevisa
det. VI skola mötas för denna bevisning, hvarest ni befaller.
Gall anmàlte handeisen för De la Gardie, som afböjde vidare
uppträden; men Wr. fick snart vända hem igen, der vi möta
honom under sina biographers vingskugga. Han beordrades
na till Svenska Pommern, för att der afhemta ett litet
detachement svenska soldater, som blifvit ntvaldt bland alla
i Stralsund förlaggda regementer för att Insättas i svenska
Gardesregementerne. På hemresan pryglas en husvärd, som
tagit VV. i kragen, och som får derföre ansenligt plikta. Böterne
tilldelas den soldat, hvars hustru var W:s favorit och för
hvilket favorit-förhållande kragtaget skett. Der var en
tingsrätt på stället, som trädde upp till — ordningens försvar.
Det hörde ej till den chevalereska moralen att
respektera tnlltjeustemänuens känsla af embetspligt. Då en tallnär
I Carlskrona öppnat Wrangels kappsäck, för att controllera
dess innehåll, grep Wr. "med sin vanliga hetta" i en
klädespersedel och stötte dermed vederbörande med sådan fart
nnder näsan att denna sprang i blod, frågande bittert om den
persedlen var contraband. Kesekamraten måste förlika ocb
Wr. Ack slutligen betala en betydlig summa. Hvad en
tidig fadersaga kunnat uträtta, förmå dock ej alla böter —
nemligen lära ungdomsblodet att kufva sig sjelft. Dernäst
trakteras en borgare i Helsingborg med stryk, derför att han
ej körde så fort till Kamlösa att Wr. kunnat få hjelpa en
fröken C. ur sin vagn. Borgaren stiger strax ur,
frånspän-ner sina hästar och qvarlemnar Baronen i vagnen, som fick
stå qvar på vägen. Den balklädde Friherren framkom i
silkesstrumpor och skor, mycket neddammad och svettig, så
att den gången eröfrades väl icke något frökenhjerta.
Betydliga böter följde. Derpå delade han sitt tycke mellan
en gift och en ogift dansk Friherrinna T., men der tycket
för den gifta öfvervägde. De bjudas till en maskerad hos
Wr:s föräldrar. Modren var, som bekant är, mycket hänförd
af detta nöje. Den gången var bon maskerad till en
löf-buske, framför hvilken en alltför välplägad gäst stannar,
hvarvid hon nödgas soutenera sin buskröle. Wr.
förföljer "som qväkare härunder sin far Excellensen, sedan han
först som Hercules uppsökt sin Friherrinna T. såsom sin
Omphale." Den grekiskt hedna tron hade i den tidens
bildning ifrigare anhängare, äu sjelfva Sokrates i sin tid synes
varit. "De skinande alabasterbilderne, föreställande
mytholo-giska personnager, visade sine lysande former bland parkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
