Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.17. Wrangel, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J 36 Wrangel, Carl Gustaf.
liåiln skall ocb skaffa bröödh för Soldalemn. Sådant
ttiroor-sakar sigh till en slöör dee| aff förledhen ålirs stoora
missväxt, och hvadli I detta åhr blijfwa wi||, står alt I den
Högstes våldti. Alt härtill har man här lutet wetatt aff
någon winter, uthän har stadigt warit lehnt wäder, regn och
slagg; dock står wiutersädeii har äu täinmellgh wäl.
Befaller inigh min K. Br. härmedh–-Min k. Hërr Brors
tjenStVillige tjenaré C. G. Wrangel|."
Den 13 Maj 1064 blef Wr. Svea Bikes Marsk,
General-Fältherre samt President i K. Krigs-Collegiuui utan alt taga
afsked från Gen.-Gouv:tet, med en eller två Vicarier; Det var ej
s» sällan ban licmreste och intog sin stol i
Förmyndareregeringen, .lit eu annan Riksamiral eller sëdermera Riksmarsk
kUilde tillsättas; men ej satt han der så ofta och kunde så
hålla äfendernas tråd; att ban kan betraktas såsom en af
regeringeus hufvudmän, när det ej gällde de Tyska
provin-serne, ty rörande dessa kaii ban väl anses ha enväldigt
herrskat.
Om denne store krigare ej tillika kan räknas bland store
statsmän, så måste hän dock erkännas att jemte Sitt
krigareyrke üa förenat egenskapen af stor hofman.
Då Wr; uppvaktade Ex-Drottuiug Christina i Hamburg
1668, deltog hau i en operamaskerad, hvarå ämne var taget
ur Tassos befriade Jerusalem. Prinsessan Charlotte af
Saxen-Lanenburg föreställde Armida. På skådespelet följde en daus,
hvilken öppnades af Drottning Christina och Wrangel, nu
54-årig. I staden lät han 11,000 man till häst och rot för
henne paradera.
Denne horman och hjelte står som statsman 1 skuggan
hos vår grundligaste häfdatecknare äf Carl XI.’S tid* eller af
det tidskifte, då Wr. hade haft tillrälle att som statsman visa
hvad ban förmådde. Fryxell yttfar, "Inöm Rådet hörde Wr.
icke till någon viss sida. Då han yttrade sig, Var det
vanligtvis mot besparingar och mot fred. Det parfi, de:i makt,
som kunde skaffa krig: på dess sida stod Wr. för att ännu
en gång få sätta sig i spetsen för ett rälttåg."
Som statsman synes ban blott ha en gång segrat. Ej
när han afstyrkte krigets förnyande efter ROeskllderrredens
slutande, ej när han föreslog att begära Norge för att
snarare sedan kauna taga Skåne, Halland och Bleking, än
tvärtom, kunde han drifva Sin mening igenom, äfven om den var
bättre än den mening, som vid begge tillfällen gjorde sig
gällande; men tvärsäkert är, att Riks-Cauzlern M. G. De la
Gardie aldrig kunnat och sannolikt ej heller velat drifva
BIOGR. LBS. XXI. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
