Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.17. Wrangel, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
W it\ n « Et, Carl Gustaf.
Igeuom Brandenburgska krigets beslutande, om detta ej varit
Itiksmarskens Ifriga önskan och således betydande votum,
der den ene Riksförmyndaren ej var van att t egen sak af
de andre öfverröstas.
Hau sporde snart Creutz’ nederlag vid Öland och Wolmer
Wrangels vid Fehrbellin, erfor de djupaste smärtor under
försvagad helsa och dog på sin egendom Spiker på ön
Rü-geu d. 24 Juni 1676, i det för dödlighet så noterade 63 året.
G. m. Anna Margaretha von Haugwitz från Erkestiftet
Magdeburg 1640. Dervid ledde kärleken allena. Hon dog 1673.
Af 5 söner öfverlefde honom Ingen. Den som lefde längst, Carl
Philipp iVr., dog i London såsom Cavalier hos Fältmarskalk
Grefve Dohna, d. v. Svensk Ainbassadeur, d. 6 Maj 1668.
Dottren Margaretha Juliana blef 1660 gift med Grefve Nils
Brahe, son af hjelten vid Lutzen. Så kom Skokloster i
Braheättens händer. Der begrofs C. G. Wrangel, sedan han
jord-fästs 1 Riddarholmskyrkan d. 21 Sept. 1680. Dottren
Poly-dora Christina blef g. m. Grefve Leoub. Arv. Wittenberg till
Nyborg; Eleonora Sophia med Öfv. E. L. Putbus, som ärfde
Spiker m. m. Augusta Aurora dog ogift.
Redan i Gezelii tid var hans porträtt 16 särskilda
gånger graveradt och utgifvet. Franzén slntar sin minnesteckning:
"Lika begåfvad af naturen som lyckan, förenade Wr. med en
reslig växt ett manligt mod, med ädla anletsdrag ridderliga
dygder, med lifliga ögon ett skarpt förstånd, med en
välljudande röst ett behagligt sätt att tala och skicka sig. Han
kunde uttrycka sig på flera språk och egde goda kunskaper
i synnerhet i de vetenskapsgrenar, som egna en krigsman.
Man har lagt honom till last yppighet och fåfänga. Men
det sköna bruk ban gjorde af sin rikedom tjenar ännu till
landets prydnad."
Bevis härpå träffas i Rothllebs Beskrifning om
Skokloster. Slottet å detta präktiga herresäte, hvilket förbiseglas,
när man följer segelleden mellan Stockholm och Upsala, är
byggdt af denne riksmarsk, en 72 alnars fyrkant, 32 alnar
hög från grnnden till taklisten, 21 alnar bredt inom murarne,
med 4 våningar, 365 fönster, huggen sten i den fyrkantiga
borggården, med 4 åttakantiga torn, ett i hvardera hörnet.
I Svecia Antiqua & Hodlerna ser man slottet med tvenne
flyglar, som dock aldrig tillbyggts. De 8 hvita marmorpeiame
af joniska ordningen, som uppehålla hvalfbågarne i förstugan,
reducerades, men återlöstes af K. Rådet Gr. N. Brahe med
18,000 R:dr.
Ständernas Commlssionsdomar föllo tunga öfver C. G.
Wr—s sterbhus. "Accordet" för gravatlonerna utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
