Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian Caspersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 WllEüe, Fabian (I) Caspersson.
och Ingermanland, residerande i Narva eller Åbo. Wr. làt
soldater arbeta på befästningar och använde krouotionde till
deras underhåll; ban skaffade coniisskläde till deras
beklädnad ra. ra. — I målens handläggande ser man raskhet och
insigt, rysshat och svenskhet i grundsatserna. I llorgrarnes
riksdagsmaiinaval blandade ban sig ej, åtminstone ej
synbarligen, äfven då partier ifrigt kämpade. — Som Landshöfding
i Uplaud hade ban mycket arbete för indelningsverkets
genomförande, ett arbete, som kräfde landsherrar med både insigter
och kraft.
Såsom Landtmarskalk blef han en politisk
ryktbarhet, snart hufvudman inom envåldspartiets läger. Han sökte
länge tigande och nndvlkacde "draga sig ur spelet," när
re-ductionspartiet först uppträdde. Men det lät sig ej länge
göra. Snart böra vi honom "snäsa" Maur. Posse, då denne
begärte, att ståndet måtte få del af hemliga Utskottets
öfverläggningar om de inländske angelägenheterna; afbrytande
öfver-iäggnlngarne genom att tillika med heml. Utskottet lemna
Riddarhuset, såsom Claes Fleming gjort förra Riksdagen, då ban
ej ville svara på kinkiga frågor. Wr. började att kräfva, det
hvarje talares namn sattes framför yttrandet, då man förut
vanligen nedskref allena beslutet. Härmed angaf sig hvarje
talare inför konungen, då denne läste protocollet. Få hade
då mod till en slik sjelfanklagelse för "motsägelseanda." Anders
Lilliehöök fick först erfara hvilken makt Landtmarskalken un
hade, hvilken vanmakt Riddarhuset.
Sedan han satt "munlås" på Riddarhuset, och i hemliga
Utskottet, dit envåldsanhängarne och reductionsifrarue
inkallats, nedlagt ständermakten, gick Riksdagen som ett väl
uppdraget urverk. Och i alla skrifter om Fab. Wr. står, att
ban som Landtmarskalk vann det allmänna berömmet. Så
långt hade adelsväldet, d. ä. folkväldet, sådant det hittills
gestaltat sig, hunnit att mot sig uppreta deu allmänna
meningen. Vid Riksdagens slut, den 3 Jan. 1683, berättar M.
Pon-tinus, "att Wreden på Adlens vägnar försäkrade, att adlen gerna
velat understödja rikets välfärd enligt Kongl. Maj:ts proposition,
beröinmandes Kongl. Maj:ts omvårdnad om sitt rike." Det
är allmänt kändt, att Wr. som Landtmarskalk kraftigt bidrog
till stadgandet af 1680 års beslut att välja Kungen till
Dicta-tor, för att ställa allt l ordning. Af Duræi dagbok under
deuna Riksdag, utgifven af Lidén, se vi att Landtmarskalken
pressade de ofrälse stånden såväl som det frälse, för att
skaffa Kungen medel i händerna till regementets
upprätthållande. Sannolikt var det inera för att bry Erkebiskopen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
