Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian Caspersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w hede, Fabian (l) Caspersson.
173
än på allvar, lian ville att de 4 stånden skulle fyrdela den
snmina, som var nödigt bevilja, lika sinsemellan. Nog tålte
de 3 stånden, som egde stad ocli land, livad
bostüllsinnehaf-vande prester än kunde åstadkomma, äfven om de sålts med
bustrur ocb barn. Äran att deltaga med i
riksdagstornérspe-let knnde på sådant sätt blifvit allt för dyr. Wredes besvär
att styra en Riksdag var lärospån för Rådkammarens bestyr.
Han blef Kongl. Råd d. 29 Sept. 1685.
Wrede, som efterträdt svågern Claes Herrmansson
Fleming såsom Landshöfding i Upsala 1681, bier också hans
efterträdare som Kongl. Råd, och som Ordf. i
Reductions-Colle-ginin 1685, bärande hans fasces & secnres med rasta
händer, tills detta collegium upplöstes 1687, hvarvid Wr. d. JO
Dec. s. å. blef Grefve, med rätt att skrifva sig till Östanå,
ett hans afliiigegods. Af folket blef han deremot anklagad
för slem vinning och jernbandskar, enligt memoircrna i llandll.
rörande Skand. Hist. IX Del. (pag. 165), med tillägg, att
Liquidations-Coinmissionen kom icke ringa genom Wredes
åtgärd i full actlvitet, jemte det den s. k. souverainitetens
så godt som decrelerantle äfven der tillskrifves Wr. såsom
hufvudperson.
Wrede hade förtjent sina sporrar i Ständernas verk,
Stora Commissionen, men red ej der i första ledet. Då i
denna domstol Pehr Örneklou och Gustaf Grass, presterna
Erl. Broman och Matth. Iser (den rike), samt Borgmàstarne
Clerck och Hæger, de 2 presterna disponerande flertalet af
sina ståndsbröder, de 2 borgarne åtminstone 2 à 3
ståndsbröder, jemte 9 eniga bönder, voro det fällande partiet,
räknades Fab. Wrede med 3 andre adelsmän, 2 prester och 2
borgare till dem, "som ville ge en mildare tydning." Fab.
Wr. var en ibland de få, som inom Stora Commissionen
dristade föreslå, då en orättfärdig, muntlig befallning från
konungen åberopades, hvilken var i motsägelse mot 2:ne
rätts-enliga, skriftliga, att utväuta konungens återkomst till
hufvudstaden, ehnru flertalet beslöt att lyda den förra — en
befallning, att anklagelsen mot riksförmyndarne skulle ske i
klump, liksom försvaret. I Red. Collegium torde ock, efter
Wredes inträdande, en mildare anda någon gång förmärkts,
lian hade sjelf fått behålla en donation, der ej male
narratum kunde åberopas. Det var honom svårt att förfäkta,
det principen välförtjent endast knnde åberopas, der svenskarne
voro stadde i skamlig flykt; endast der Carl IX räddades.
I Kammar-Commissionen, som i Maj 1682 efterträdde
den Stora Commissionen, insattes Wrede ej strax, men inkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
