Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian Caspersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 WllEüe, Fabian (I) Caspersson.
K. Rådet Fabian Wrede kallades solid ocli vigonreux af
de utländska ministrarne, ja en sådan yttrar en gång- i
förtreten 1 ett bref till sin monark, att han ville för de öfrige
Kongl. Råderna ej ge ett ruttet päron — eller något dylikt.
Och Wr. flck ej denna inflytelsen genom att följa som ett
mantelsläp efter sin kung i hoftrapporna, utan genom att
bära en stor tyngd af arbetet. En utländsk minister klagar
öfver huru svårt det var att träffa denne rådsherre, som satt
i Senaten från kl. 7 f. m. till sent om aftonen och hade blott
en timmas tid för att få mat. Och ändock måste ban som
president styra så många Collegier. Detta gjorde han med
allvar. Då ban flck tillåtelse att 1687 d. 17 Dec. lemna det
i det mesta fullbordade reductionsverket, yttrar Kongl. Maj:t
att han ej skulle glömma den nödiga erkänsla för honom och
hans efterkommande, K. M:t var honom skyldig, försäkrande
att ingen skulle nu eller i kommande tider oroa och besvära
honom eller hans efterkommande för denna hans verksamhet,
äfven om något i hast för arbetets myckenhets skull icke
knnnat så noga iakttagas, som vederbort, eller om nya skäl
kunde föranleda K. M:t till någon ändring. Dock måste Wr.
1688 d. 7 Maj sätta sig i en extra Rednctions-Commission,
som skulle öfverlägga om visse principer ocli fundament I
Rednctionsmålen, så att såväl den ene som den andre måtte
ske lika rätt, och ingen orsak hafva att säga, det man den
ena tiden så, den andra annorlunda K. Resolutioner och
Riksdagsbesluten uttyder. Många extra uppdrag lemnades
ock åt Senatorn och de månge Collegiernas President. En
gång måste han uppleta och insamla förra årens
öfverskott, att af Adiercronas egendom betala 4,000 R.-dr för
kapellet vid Knngsöhr, samt af Adlercronska medlen ersätta de
9,000 R:dr Kungen tagit till sig, o. d. Utan ersättning
utsläpade Kungen honom dock ej. 1683 flck han Stäkes gård
med frihet från alla utgifter för att kunna uppodla gården
ined hvad behållning den gaf.
Ansedd som "integer" var ban ej, som vi redan nämnt.
-Danske ministern yttrade, vid Bjelkes fall, att Wr. kunde
härvid ha något att frukta, ty Bjelke, Wrede och
Gyldenstolpe hade åtnjutit ansenliga summor af Frankrike. De
Danska sändebuden anse anuars Wrede med särdeles vänliga
blickar. En gång sade Wr. till Danska Ministern: Gud ske
lof att det är äudtligen kommet derhän, att Sveriges och
Danmarks Konungar kunna begynna att förslå hvarandra rätt,
och jag hoppas, att när de på begge sidor få smak på nyttan
och fördelen af ett godt grannskap, de sedan skola söka att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
