Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian Caspersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w hede, Fabian (!) Cuxperssun.
17U
couservera det. Hvad kunde de r| gemensamt uträtta, om
de sökte eröfringar? De kniide bringa en flotta af 80 skepp
1 sjön, Svenska kungen beväpna 40—50,000 man och
Danska kungen 20,000.’’ — Då italiska ministern dervid lurö||:
"Och 20,000 man ar Norge’V— svor Wr. till med cu stor
ed: "ja det var–-sant."
Redan som Landshörding var ban i stor credlt hos
kungen, och man rapporterade utrikes hans ord och åtgärder
såsom betydande. Haas förstånd i dlscurser intygas, lians
svåger Fleming lemnade honom vid sin bortovaro mycket
att bestyra, och då ban crterträdde Fleming i
Reduclions-Commissionen, hvarföre ban flyttade till Stockholm, blef
Theg-uer hans efterträdare i Upsala, hvilken förut varit hans
medarbetare I mycket, då den ene var Landtmarskalk, den andre
taleman för Borgareståndet. Då 1688 fråga var, att
återuppleva de 5 riksembetena, var Wr. påtänkt till
Riksskattmästare, jemte B. Oxenstierna som Drotz, Ascheberg som
Marsk, H. Wachtmeister som Riksamiral, samt Lindsköld som
Rikscanzler; men D’Avaux "kom först B. Oxenstierna och
Wrede i håret på hvarandra," enligt Dauska ministerns
uppgift 1695.
Uti den korta förmyndareregeringen innan Carl XII
förklarades myndig, var Wr. medlem och hade sjöväsendet
under sig. Enligt Danska ministern formerade ban,
Christopher Gyllenstjerna, Gyldenstolpe och Walleustedt en bände
mot Drottningeu och Grefve Bengt och ville med all gewalt
ha knngeii tiil regeringen, hvartill de ville förklara honom
skicklig, iiiuan ständerna kunde hlnua derom göra proposition.
Drottningen ansågs ha intet förstånd, och O. vara en gammal
räf, så att det dömdes bäst, att låta kungen taga spiran sjelf.
Sednare formerade Wrede, J. G. Stënbock och Bjelke en bände
mot O. som var "Kejsarens vän." Wr. höll i alt arbeta,
och kunde en gång uppehålla den unge konungen i 3 timmar
i Stats-Contoret; men när han tänkte att det unga blodet
skulle alltid ha lika tålamod, så misstog han sig. Således när
han en gång knackade på kungens dörr, rastan Drabanten var
tillsagd att ej ge audiens, så öppnade kungen dörren till en svår
"reucontre," oaktadt den gamle ministern bad att K. M:t ej ville
vara onådig, helst hau hade saker att föredraga, som den dagen
måste expedieras. Enligt Carl XI:s råd, hvilka efter hans död
runnits förseglade, stälde till soueu, skulle fadren i ö:te punkten
ha rådt honom, att ej lemna penningar i Wredes bänder. En
gravation på 300,000 R:dr lär framdragits mot Wr., hvilken
man ock skyllade för den Livländska hungersnöden, derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
