Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wrede, Henrik Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wnede, Henrik Jacob.
193
Polhem, And. Celslns, S. Klingenstierna, Km. Svedenborg o. d.
Det förutsätter ej ringa aktning af män, sådana soin de
nyss anförde. Och han rättvlsade deras omdöme I
praesldil-talet: om ett borgerligt samhälles, eller clt lands och rikes,
sanna -styrka, samt sätt och utvägar att komma dertill.
Mottot är taget nr K. och flöfd. Styrelsen: Swa som thet
nhr Knnnnge dygr heder ok ähra, hawa rijka alrnoga; swa
àhr thet ok hvar|om ädla ok byrdigom Herra dygr blygd ok
nesa heta ok vara stafkarlaknnnnger. — Må vi härnr anföra:
"I fornom tlma, såväl som i sednare tider har det ock
fnnnits sådana statskloka missfoster, som hållit det till ett
hnfvudmedel for fnrstars bestånd och grnndfäste, att fylla
räntekammarn med millioner inyutadt silfver, fastän sådant
skulle ske med menighetens förtryck och utmärglande.....
Tvungna och inbillade dygder, länders våldsamma inkräktnlng
och Fnrstars späckade kassor äro odngelige grundvalar under
byggnaden åt ett varaktigt och välmående samhälle. Jag
kunde väl räkna upp flere sådane förkastlige ämnen, som
klåpare i denna byggningskonsten veta och pläga taga till
hörnstenar .... Det hörer ett höfsadt folk till, som låter
den gudomliga visheten leda sig till hvarjehanda slöjd,
handalag och snillebragder, hvarigenom Guds samhällsordning,
Skaparen till pris och kreaturet till fromma, vinner sitt behöriga
ändamål.....Om Herr Obetänkt ej gör sin räkning, så
gör räkuingen sig sjelfvan ..." Man tycker sig här
märka en v. Höpkens medtäflare, har det någonstädes yttrats,
(Jer profvet meddelades.
Som Præses I Vettenskaps-Akademien kom hau till
riksdagen 1742, och blef en af rikets mest betydande personer
i en tid, då Riksdagen hade all makten. Den 13 Oct. 1742
afbröt Majoren Bar. Henr. Wrede debatterna om kriget på
Riddarhuset med att väcka successionsfrågau, ehnru indirect,
genom ett memorial, att ingen till Svensk thronföljare kunde
nämnas, som ej vore född och uppfödd i Lutherska läran.
Ständerbeslutet af 1720, att fore thronledighet ej skrida till
tbronföljareval, kriuggicks genom att ej nämna det namn, som
ej behöfde nämnas för att begripas. Så se vi Wredes Änger
inom Bondeståndet, der, näst efter hans uppläsning af ett Me mo
rial om Kungaval, en bonde kan uppläsa ett liknande, deri
namnet Carl Peter lllrik först nämnes. Bondeståndets
flertal fattar eld för förslaget. Taleman och Secreterare
svettas och orda oin alla faror att nu bekänua sin önskan, de
Kräfva formernas iakttagande m. m.; men flertalet befaller
BIOGR. LEX. XXI. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
